Den har varit underbar på många olika sätt.
Loppisen har varit otroligt välbesökt o många bekanta ansikten har dykt upp,
blir så vansinnigt glad av all feedback o tacksamhet jag får över den.
Eftersom jag aviserat att jag tänker sluta i år med den,
så vet jag inte om det går,
för tydligen så betyder loppisen väldigt mycket för väldigt många
här i Stjärnsund o även bland tillfälliga besökare.
Jag har nog inte riktigt förstått hur populär den är.
Vilket känns varmt o gott i hjärtat att få höra.
Hade ett par idag som varit till mig varje år jag haft loppisen
alltså 9 somrar,
som var jätteledsen över att jag tänkte sluta.
De åker alltid en extra omväg hem till Stockholm från Torsång via Stjärnsund
enbart för att besöka mig efter midsommarhelgen.
Hur jäkla häftigt är inte det !!
Vi firade midsommarkvällen hos äldste sonen o hans familj i Månsbo/Avesta
dit vi var bjudna.
Med mat så god att jag fick paltkoma
o ändå lyckades vi dansa in aftonen med små grodorna som sig bör.
Är så tacksam att vi äntligen kunde ses o umgås nästan "som vanligt"
Sen är vi nu officiellt ägare till lilla söta Duracell-hunden Bruno
Som är "Sten-tokig" inte bildligt talat utan bokstavligt talat. ☺️
Ibland är ödets vägar helt outgrundliga
att Bruno hamnade hos oss är ett tecken på det
Tusen Tack EniSa att du ville ha oss
som ägare till din så fina lilla hund,
o som numera är lika älskad av oss
som av dig ❤️
Enda smolket i bägaren denna vecka är Olles sporre
som vi fick lov att operera lite inför helgen.
Den ville inte läka så vi fick hjälp av eminenta veterinärkliniken i Hofors.
Rekommenderar verkligen dem om ni behöver hjälp för era husdjur.
(Obs ingen betald reklam, bara min egna åsikt)
Höll på att glömma veckans höjdpunkt
trerätters menyn jag bjöds på av väninnan Eva P.
på Stället, Herrgården Stjärnsund i torsdags,
dagen före midsommaraftonen.
En magisk kväll, varm glädjefylld o mycket smaklig.
Där vi kunde sitta ute hela kvällen o bara njuta av att vara.
Fattar inte att jag ens blir bjuden på nåt så magiskt,
tycker inte jag riktigt gjort mig förtjänt av det,
bara för lite teknik-support o lite annat smått o gott.
men naturligtvis tar jag emot det ödmjukt tacksamt o med stor GLÄDJE.
Det var en glad o väldigt rörd Irene som cyklade hem i juni-natten,
kan jag säga.
I år har jag tänkt samla på fin-bilar som besöker loppisen
här kommer ett litet utbud.
Tyvärr har jag missat två snyggingar,
förhoppningsvis återkommer de så jag får en ny chans att fota även dem.
Annars är o förblir de missade.
Det får framtiden visa.