Idag var en bra dag på lunch-promenaden ❤️
Trots isgata, slask o rusk så klarade vi galant (nåja) av att tre stora hundar som var i fårhagen,
kom springande längs stängslet o ville undersöka vilka vi var som kom o gick på vägen.
Varpå en stor glad ? hund hoppade över stängslet o sprang efter o fram till oss.
Så idag var det tur Stefan var med på lunchpromenaden,
han är min klippa, stor lugn o stabil,
till min raka motsats.
Han tog fram barska rösten o hunden höll sig tack o lov ifrån att konfrontera våra vovvar.
Stefan röt åt hunden att hålla sig borta, medan jag o våra hundar gapade o skällde som band-hundar. Smått hysteriska ☺️ vilken cirkus!
Vet ni det känns exakt det som att karma slog till.
För igår var det Bruno som ställde till det. För när vi mötte grannens söta lilla Golden-valp slet han sönder kopplet efter att vi mötts
o for tillbaka o på den lilla sötnosen o helt oprovocerat flög på honom 😔
Kalabalik uppstod men inget blod-vite tack o lov 🙏🏼
men jag blev så chockad o skärrad att jag inte kunde sluta gråta på flera timmar. Fasiken vad rädd jag blev o hur eländig jag kände mig som hundägare.
Jag har bett om tusen gånger om ursäkt o hoppas vid gud att vi inte skrämde valpen för vuxna hundar.
Men karma kan vara god också för sedan på hemvägen idag mötte vi lilla valpen från igår,
o till min stora lycka o glädje skötte Bruno sig alldeles utmärkt, när vi möttes 💕 o vet ni till min stora lycka så satt valpen glad o lugn med matte som trygghet bredvid sig. Det kändes så varmt o gott i mattehjärtat.
Så den blödiga o hyperkänsliga människan jag just nu är,
fick en tår i ögonvrån av glädje 💕
o naturligtvis bjöd jag på massor av gottis ur fickan som belöning för gott uppförande 💕
Så nu hoppas nog hundarna att vi möter massor av hundar hädanefter på promenaderna