Minnen med smärta o i glädje

 
igår var jag på Smedjan på Myggjagare o Näbbstövlar
en musikalisk resa från 50-tal till 70-tal
för mig var det dock en både smärtsam 
men samtidigt också en trevlig upplevelse
när tonerna av Han måste gå
Gunnar Wiklunds paradnummer från 1960 spelades
grät jag faktiskt 
tänk att minnen kan göra så ont 
Jag kastades tillbaka till en 9-åring
som aldrig känt sig välkommen eller älskad
men som låtsades att det var hennes "icke närvarande" pappa som ringde
o drömde om hur han skulle säga att han saknade henne o älskade henne
o att mannen hennes mamma umgicks med just då
kunde dra för nu skulle han komma tillbaka
 
 
nåja, åren gick o jag blev en brådmogen men ansvarsfull tonåring
som olovandes for på Rockfestival, började luta åt "vänster"
mest bara för att det var riktigt inne just då
o man ville ju vara med i "innegänget"
 
 
köpte Gul o Blå jeans o Skepparkavaj
o Palestinasjalen var ett måste
 
 
 
blev ihop med en "popbands-musiker"
o då i mitt tycke Hofors snyggaste kille
o även mest eftertraktade ...........
 
 
 
bara för att stunden senare kastas in i 70:talet
spela ABBA o Rösta NEJ till kärnkraft
inga motsättningar där inte =) 
på 70:talet var allt tillåtet,
nåja, nästan i alla fall
 
o trots ej fyllda 20 
få egna barn o stor familj
där kärlek alltid givits o aldrig saknats
om än föremålen skiftat
 
som sagt det var en berg o dalbana för mig
från det lilla oälskade oönskade barnet
till tonåringen som gjorde revolt o växte upp alldeles för snabbt
till att senare bli den ansvarsfulla (nåja) mamman
 
 
idag är jag snart fyllda 65 (om en månad)
nöjd med livet o otroligt tacksam över hur allt blivit
jag ser sällan bakåt
eller känner bitterhet över det som varit
jag har lagt allt mörkt bakom mig o lever i nuet
har en otroligt fin stor familj
den absolut bästa mannen man kan få/ha
bor på en underskön plats
o mår så gott just nu att jag är smått euforisk
  
o ändå kan en enda lite låtrad
få mig ur balans o bli smått melankolisk
 
 
men å andra sidan
jag är ju inte mer än männsika
 
Frid Irene
 
 

med ålderns rätt

redan framåt torsdagen efter min lilla dip
var jag ganska fit for fight igen
träningen gick dock sådär, kanske lika bra det
eftersom jag nog inte borde tränat alls efter svackan jag hade
 
 
jag gav upp efter 8 av 12 maskiner
eftersom jag började må illa
gick o duschade o vägde mig istället
vilket gav en mindre glädjechock
jag vägde exakt 20 kilo mindre än den 16 januari
då jag för första gången klev på vågen på Vasahallen
så otroligt skönt det känns,
nu har jag bara 3,8 kilo kvar till
min ABSOLUTA drömgräns =)
dit hoppas jag ha kommit till den sista december
då jäsiken blir det skumpa av finaste sort
nåja, först skall vi se att det lyckas
 
 
att träna regelbundet ger både muskler o normalvikt
om man dessutom tänker på vad man stoppar i sig
vilket är ett måste för mig nu för tiden
jag hade nog råkat få i mig Gluten i helgen
som gav mig denna otroliga dip
jag verkar inte ens kunna komma i närheten av dylikt längre
upptäcker mer o mer i min vardag
som just innehåller gluten
måste lusläsa allt o helt undvika halvfabrikat 
tom Chips, mjölkchoklad o smågodis innehåller gluten
vilket ju är bra i mitt fall
eftersom jag då inte kan falla in i dåliga vanor igen
 
 
Äntligen kom då våra cyklar
som vi fick vänta
när de bestämt sig för att resa runt i Sverige
innan de äntligen hittade hem o rätt
men gu´så snygg hon är min Juliett
ja hon heter så, Merida Juliett
vi kommer trivas bra ihop , hon o jag
 
 
nu har vi till o med hunnit inhandla
cykelbyxor, skärmar o snygga matchande hjälmar 
det är ju viktigt att va snygg när man cyklar i skogen =)
vi har redan varit ut två gånger på långtur
med mitt mått mätt alltså
den längsta blev över två mil igår 
på ljuvliga grusvägar till Långshyttan tur o retur
så ni hör att jag är pigg o kry igen
 
 
jag har dessutom hunnit med två dagars kräftfiske
då armarna fått jobba, all träning är bra träning
o jösses vad det blåste både ut o hem var det motvind =)
tur då att jag fick låna flytväst från kiosken
fick inte ro ut annars för Stefan
 
(bildbevis kommer här Stefan )
 
i lördags var det marknad som vanligt
 
 
riktigt bra musik var det också för en gång skull
 
 
i vanliga fall är det Byblåset som spelar o det gillar jag sådär
 
 
vi satt o lyssnade en stund innan jag måste skynda hem
för att öppna Loppisen klockan 12
hade mycket folk som vanligt 
o en massa trevliga möten med nya människor
älskar den biten men ogillar att sitta fast hela sommaren
så från o med nästa år tar jag pension
är ju ålderpensionär då också
så med ålderns rätt lägger jag ner min lilla rörelse
 
 
men tackar för de här fyra somrarna jag haft förmånen
o jobbar stenhårt på att sälja ut allt innan 3 september
som är sista öppetdag, så jag har ju tre helger på mig
har ju bara öppet fredag lördag o söndag numera
vill verkligen vara lite ledig
medan det fortfarande är en gnutta sommar kvar
 
 
idag pysslade jag hemma
vilket var väldigt länge sedan
skickade efter några brädbitar från Jysk
vilket resulterade i ett fint skåp
gillar verkligen slutresultatet
 
 
äntligen lite ordning o reda
dessutom äntligen hängare till förkläden o handdukar
 
 
på eftermidagen hade jag lite iPad-support med härliga Eva C.
är ju lite av teknik-freak så sånt gillar jag skarpt
vi hann dessutom med både kaffe 
o en liten skön avslappnningsövning
vilket var välbehövligt efter gårdagens rodd o långa cykeltur
o uppsättning av det ganska så tunga skåpet idag
trixigt värre på bara en man vill jag lova
 
nu blir det tidig kväller då det är träning imorgon bitti
så sov så gott
vi hörs
 
Frid Irene
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ruta ett

när man vaknar o känner att
"helvete, jag är tillbaka i ruta ett"
 
i söndags morse kände jag direkt att nåt var fel
fattade inte direkt, vad
så småningom gick det upp för mig
att "tröttheten" var tillbaka
 
dimman låg tät i hjärnan o det var oroande tyst "därinne"
tankarna låg som inbäddade i bomull eller rent av fetvadd
tyngderna på benen o armarna var större o tyngre än någonsin
motoriken o rörelserna blev likt en sengångare
hela jag var en enda stor seg o kladdig degklump 
 
jag kämpade emot
öppnade loppisen klockan tolv som avtalat
klockan två gick jag in o lade jag mig på soffan
eftersom det då blev lugnt i lilla boden
bara för att vila ögonen lite
 
vaknade tio i fyra
o då var det dags att stänga
 
lite så har det varit sedan dess
så nu är vi två trötta gamla o slitna i familjen
 
 
har bestämt mig för att ha stängt under veckan
o bara ha öppet fredag lördag o söndag hädanefter
 
har bestämt mig för att stänga för GOTT den 3 september
som är sista lördagen då vi har marknad i på bruket
 
känslostormarna i kroppen är skrämmande o intensiva
jag vill verkligen inte backa nu
jag som haft den bästa sommaren jag kan komma ihåg
 
får verkligen hoppas det är lågtrycket o stormen därute
som ställt till det i kroppen min
för nu är jag bortskämd med att "må bra"
 
Qigongen i måndags som brukar vara så "go"
o ge mig sån energi o glädje
till o med den var jobbig
på nåt underligt o för mig helt okänt sätt
 
 
men styrketräningen igår gick bra
 
o jag kände mig så nöjd
 
 
men golvade mig totalt vid hemkomsten
 
 
idag är det tänkt att jag skulle ta tag i städning
men har mest fikat o kollat på OS-sammandrag på TV;n
dock lyckades jag samla ihop mig
så småningom o städa av det jag tänkt mig
det känns bra nu såhär efteråt
men det tog på 
 
så mycket skoj jag varit med om denna sommar
o har fortfarande som väntar
 
 
 
då våra nya cyklar kommer i morgon
(de har varit ute på resa i Sverge alldeles själva ett tag,
Bring har svårt med adresser tydligen)
jag vill verkligen ut o testa att min Hybrid
 
det tänker jag ju göra också
o det oavsett vad "tröttheten" tycker om det
för nu är det "krig"
jag skall ur den här svackan
fortsätta framåt med stora kliv
precis som jag gjort nu de senaste månaderna
 
 
appropå inget jag har köpt mig en riktigt härlig regnkappa
en sån där man blir glad av fast det regnar
idag fick jag användning för den på hundpromenaderna
 
 
trött, osminkad o grå
men njuter ändå av höstrusket i min fina kappa
att sedan träden börjar visa hur vintern kommer bli
låter jag bara sjunka in i det undermedvetna
för jag lever här o nu
jag försöker ta mig framåt o ur dimman
 
 
imorgon har jag beställt sol o värme
bara för att se om inte "dimman" lättar då
 
 
jag gör hur som 
som jag alltid brukar
börjar den nya dagen med kaffe o smörgås
numera med tillbehör från den egna trädgården
bara det gör livet värt att leva
 
som sagt imorgon har jag beställt en "dimfri" dag
 
 
 
frid Irene