Olyckor kommer i tre…

Det har gått drygt två veckor sedan jag skrev här.
Tiden rusar o jag har svårt att hinna med.
Men dagarna har varit både ljusa o mörka, korta o långa.
Nätterna har ibland varit goda o däremellan helt omöjliga att komma till ro under.
Men en av de bättre dagarna var kräft-träffen hemma hos Eva.
Vi pratar, skrattar, är allvarliga o hinner aldrig prata färdigt innan kvällen är slut o det är dags att traska hemåt.
(null)
Men glädjen sitter ändå kvar i flera dagar efteråt.
Dessa kvällar är oumbärliga för oss o det är tur det finns många kräftor i frysen. Så det blir fler prata ikapp möten.
(null)
Sedan har vi varit o fått Stefan avtackad efter att han har gått i pension.
En trevlig tillställning på Hofors folkets hus o med underhållning av Jan Johansen.
God mat, mycket folk o glad uppsluppen stämning.
(null)
Jag har letat trattkantareller, njutit av att gå i skogen. Lyssnat till tystnaden
o hämtar massor av positiv energi.
(null)
Jag har gått både med o även utan hundar, eftersom jag tränar på att våga gå själv även om det är en stor otrygghet för mig.
Så stolt över mig själv när jag övervinner mina rädslor o "hoppar" utan att tveka. Vill ju helst inte ha några begränsningar i mitt liv. 
(null)
Stolt är jag också över att vi tar små myrsteg framåt med Bruno , men vem har bråttom långsamt går ju också framåt.
Vi tränar dagligen på inkallning, att gå lös o passivitets tränar o att få till lugna hundmöten vilket är största utmaningen.
(null)
Vi har blivit ett thight team han o jag,
han följer mig verkligen överallt.
Oavsett vad jag har för ärende ☺️
(null)
Oftast ser jag till att ha trötta nöjda hundar när jag vet att jag måste iväg i nåt ärende, eller veckohandla.
Att då hitta dessa två helt utslagna gör mig nöjd o glad i hjärtat o jag kan åka o lämna dem hemma utan dåligt samvete. Annars har de nog lika stor separationsångest båda två vad det gäller att bli lämnad kvar hemma.
Det är också nåt vi försöker träna bort så både vi o de känner sig trygga om vi måste åka iväg utan dem. 
Tror vi har mer ångest än vad de har o de vet de om för de spelar verkligen på våra hjärtesträngar när de lämnas.
Vi hör ända ut hur de sjunger ut sin klagosång.
Vi tänker filma dem nästa gång, för vi tror de mest spelar teater för oss o överdriver ångesten bara för att få följa med.
(null)
Förresten i år har jag gjort ett experiment o tagit in mina Red Star Dracena över vintern för att se om de överlever, det vore ju roligt om det lyckades.
För de är dyrbara blommor att inhandla o dessutom läste jag någonstans att det skulle kunna gå att övervintra dem inomhus.
(null)
Så nu har jag huset fullt i stora otympliga krukor o ännu större blommor 😁 men jag gillar det o har dem som mina skötebarn.
(null)
(null)
(null)
Nån av er som övervintrat dem inomhus o har några överlevnads tips att komma med ?
(null)
Precis på dagen innan första frosten tog jag in dem, så hoppas de tackar mig genom att överleva 😁
(null)
Annars händer det inte så mycket just nu, jag skall gå på Danny S på fredag m dottern det ser jag fram emot.
Den där förlamande jobbiga tröttheten jag dragits med sedan jag stängde loppisen håller på att lämna kroppen, det är så skönt att få tillbaka en någorlunda fungerande vardag igen. 
För det blir inte många rätt de dagar rullgardinen är neddragen hela dygnet.
Däremot har det gått troll i våra elektriska prylar.
Först lade vår högtryckstvätt av
sedan ville inte elkedjesågen starta o idag upptäckte jag att bubbelbadkaret har lagt av.
Eftersom "olyckor" kommer i tre
så håller jag tummarna för att olyckorna är över nu för ett bra tag framöver.
(null)
Tvätt o såg har det kommit nya till huset,
men ett nytt badkar är ju inte lika enkelt fixat o inte var det med i planeringen just nu heller.
Men sånt är livet med eget hus det finns alltid nåt som måste fixas o som kostar skjortan.
Ha nu en fin helg så hoppas jag vi ses o hörs lite oftare i fortsättningen.
Jag lovar inget men ambitionen o tanken finns i alla fall!