Dagbok om livet o dess ljus o mörker

tittar på Halvåtta hos mig
ett supertrevligt och lätt-tittat program
där det är Helge Skoogs kommentarar som gör hela programmet

hinner koka lite kaffe i reklampausen
bara för att sedan slå mig ner i TV soffan
ytterligare en timme..följer IDOL nämligen

att en "gammal tant" som jag kan bli så fast
i ett "ungdomsprogram" och det utan att skämmas ett dugg

tycker Peter Jidhe sköter sig otroligt bra som programledare
älskar juryn Bagge, Bagge-Wahlgren och Karlsson
och beundrar alla som är med och kämpar

favoriter börjar utkristallisera sig
men det tänker jag inte avslöja här
eftersom den slutliga deltagarlistan ännu inte är färdig
återkommer med vilka två som går till slutfinalen
(enligt mig alltså)

annars går jag omkring på små rosa moln nu för tiden
börjar förstå att/hur deprimerad jag varit ett långt tag tidigare

att "må bra" gör så otroligt stor skillnad i ens vardagliga liv
trots den obeskrivbara tröttheten jag dras med
på nåt sätt orkar jag med även den just nu

till och med så mina tankebanor är annorlunda
om nån är "vass" eller sårar mig på nåt sätt
kommer tankar som " stackarn han/hon måste må bra dåligt"
eller "undrar vad/vem som orsakat detta tråkiga beteende"
detta istället för att bli sårad och ledsen

gömma mig och slicka såren..och bara vilja försvinna

när min "låge" Stefan hugger eller opponerar sig
blir jag bara full i skratt och har svårt att hålla igen
nästan så det är lite,men bara lite synd om honom
han är trött, sliten och vill ju naturligtvis att jag skall
"ta emot" och hålla med..

och det han möter är en glad småtokig sambo
som inte alls tar hans surhet på allvar..

konfunderad står han mitt på golvet och fattar ingenting
och ser ut som om han tänker
"den där Irene var det fler år sedan jag träffade"

men det är en sådan befrielse att ha kommit upp ur dyn
hittat sig själv igen..
den där lite smågalna pratglada Irene...

henne vill jag umgås med fram till den dag jag "tippar över"

nu är vi där igen
ny bil eller inte...suck

den här gången vågar jag inte ens tänka
"vad kul.."

förra gången gubben fick för sig att det var dags
blev det ju inget av

jag låter honom hållas
läsa..titta och fundera

så behöver jag inte bli besviken om det inte
blir nåt den här gången heller

det lutar mest åt en diesel Volvo
men med min man vet man aldrig
han upphör aldrig att förvåna mig...




jag skulle gärna provköra den här vackra saken



en tuff bill för en tuff kvinna

jaja..nu är jag där igen
så lätt det är att glömma
och sätta igång och drömma..

jag får hålla mig till att samla på hjärtan
alla tycks ju göra det på facebook

därför går jag mot strömmen
och samlar på riktiga istället



det i silver är en gåva från barnbarnen
det klingar som ett buddistiskt klockspel
när man rör vid det..
därför går det inte att gå förbi det utan att vicka på det..

det röda fick jag av min goa gubbe igår
det är ett "träningshjärta"
man skall klämma ihop det för att
träna upp styrka och cirkulation i händer o armar

att han ens tänkte på mig och min svaga vänstersida
gjorde gott i mitt klappande hjärta

små små ting i vardagen
som gör stor skillnad

kärlek behöver inte visas med så STORA ord

ett leende.. en spontan kram.. lite omtanke..

eller ett litet mjukt rött hjärta

så enkelt det är att leva när

huset är nystädat och luktar gott
(tack Viktor och Stefan)

tvätten är struken

veckomaten inhandlad

och solen skiner på mig när jag fyller på frön i fågelstugan

är så tacksam idag över att fått ännu en dag
på livets väg..

tänk snart är det bara 51 veckor kvar till
nästa fas i livet
livet efter sexti...

med min "fart" kanske det är dags
att planera för det..

har inte bestämt om det blir fest eller en efterlängtad resa

som jag mår idag
skulle det kunna bli både och

känner mig glad och tillfreds
trots att tröttheten spökar i bakgrunden

att vara nöjd med sig själv
är det bästa som hänt mig på länge

vet inte när var och hur det kom
bara kände det en dag..
att äntligen är jag i fas med mig själv
tänk så mycket enklare allt blev

jag kommer ofta på mig med att sjunga
eller le emot min spegelbild
utan någon anledning..glädjen bara finns där

jag tycker om mig själv helt enkelt

är nöjd med mig själv..

att det tog över femtio år att nå dit !!