Liten men stark

Utan att överdriva det minsta, 

så fattar inte hur jag skall orka hålla ihop helgen 

o köra ur de sista timmarna av sommaröppet på min loppis! 

Plötsligt inser o känner jag att bränslet är total-slut 😢

Det är sådana här dagar jag hatar o vägrar underkasta mig under.

"Envis" är mitt ledord, 

men vad hjälper det när 

envisheten gått ut över förnuftet.

Jädra skitkropp, 

jag vill ju så mycket, 

älskar full fart o livet.


Försöker hitta nån liten energidepå,

men inte det minsta gensvar får jag.

Illamåendet, tinnitusen, fatiguen o katastrofal hjärntrötthet,

tar knäcken på mig.


Vem vill läsa en uppdatering som denna,

men känner att jag måste dela med mig av även den biten,

då det är en del av min vardag.


Så kommer ni till loppisen idag o imorgon, 

bli inte rädd av att ni möts av ett vrak istället för vanligen glada Irene.

Jag älskar Er alla som kommer,

utan er ingen mening med att ha loppis,

så kom ! 

för hur konstigt det än låter,

jag får energi i kroppen o glädje i maggropen av just ditt besök 😊

Även om loppisen just idag 

känns mer tung, än lätt o rolig,

så skulle jag inte vilja vara utan den!

Men skall den återuppstå nästa år måste jag noga tänka igenom, 

o noga bestämma mig för

hur mycket jag mäktar med!

För trots att jag tycker jag varit restriktiv o försiktig denna sommar,

räckte inte orken, energin o spaka kroppen ända fram, 

men nästan i alla fall,

o om inte minnet sviker mig totalt 

skall jag ta med mig det till nästa vår 

o eventuell en åttonde sommarloppis sommar.

(null)
Jag har nog varit terrier i mitt förra liv,
för precis såhär upplever jag mig själv,
Pytteliten på jorden,
men stor, stark o modig som ett lejon !
Självinsikt är tydligen inte min starka sida! 
Kram på er !