Brukar ni också ha sådana dagar
eller är jag ensam om att känna att
"idag går jag inte ut"
Ibland vill jag bara vara anonym o inte synas alls
Inte så att ja vill försvinna totalt,
utan bara vara ifred o hämta igen mig,
det handlar mest om hitta energi o glädje igen.
Att orka vara den glada spralliga Irene
som jag egentligen är.
Det är långt mellan gångerna nu,
men den här helgen dök den där jädra känslan upp igen,
den där jag har ångest över alla fel jag gjort i livet,
alla felval o dumheter,
alla jag kanske sårat eller gjort ledsen under resans gång.
Då vill jag bara dra nåt gammalt över mig o gömma mig för mig själv.
Slicka såren o hela själen.
Det är då det gör så gott i hjärtat när ett av barnen ringer
o man känner att man trots allt är en älskad mamma,
med alla fel o brister 🥰
Fel o brister som tyvärr kommer finnas kvar även resten av livet ❤️
Dock har jag varit ut o matat fåglarna
som redan är svultna
fast det inte kommit nån snö som ligger kvar
Snöat har det gjort
i massor också
men av det blev det bara blött o tråkigt
Och så har jag har varit ut till kompostbehållaren o tömt komposthinken i den
Måste ju se till att det är full fart i den hela vintern,
Vilket kan var svårt om det blir riktigt kallt länge.
Snö får det gärna komma eftersom den isolerar så värmen bibehålls i behållaren.
Att kompostera är fasiken inte en dans på rosor
eller ens en piece of cake
för trots att vi har en riktig höjdare till kompostbehållare
har vi två år i rad på våren fått miljarder av äckliga fluglarver i den.
Så i år är den mitt skötebarn,
jag pysslar om den efter konstens alla regler,
så misslyckas jag även denna vinter
så vete sjutton om jag fortsätter med komposterandet.
Nåja det reder sig säkert även det.
Appropå mata fåglarna
så önskar jag mig en sådan här smart fågelmatar-bur,
eftersom ekorrar, skator, kajor o andra större fåglar
tar den mat jag egentligen lägger ut till de små fina stannfåglarna
som egentligen är de som behöver stödmatas under vintern.
En sån här gallerbur skulle lösa det problemet 😊
Fast jag är ju så blödig
så då tycker jag synd om dem som inte kommer åt maten också.
Så lite kluvet är det.
Lite av ett moment 22
Mitt dilemma
jag vill vara alla till lags
fast jag vet att det är en total omöjlighet!
Kram ❣️