Novembermörkret är kompakt

Imorgon börjar polarnatten i Sverige 

Några veckor före vintersolståndet drar nu den så kallade polarnatten söderut över Sverige. Den når Treriksröset den 1 december och släpper nordligaste Sverige först till den 11 januari 2023

Men hos mig har den redan börjat sedan flera dagar tillbaka.

För nattlampan vi har i hallen har inte slocknat om dagarna på flera dagar.

(null)

Det är grått o trist väder o det är svårt att hitta energi o glädje i tillvaron.

Så det gäller att ha lite fantasi o ta för sig av det som erbjuds.

Så i måndags bjöd jag över mig själv på em-kaffe till vänninan o vi pratade bort ett par timmar. Så välbehövligt 🥰

(null)

Igår tisdag bestämde jag mig på morgonen att det var pysseldag då blommorna skulle skötas om, mina November-kaktusar är min stolthet just nu, det fanns tvätt som skulle både tvättas o vikas, hundarna skulle ha sin vecko-översyn o efter lunch dagens höjdpunkt skidskyttet på teve började äntligen på riktigt.
(null)
Idag onsdag verkar det om möjligt vara  ännu gråare utomhus 
så det är tur att adventsstakarna lyser upp tillvaron o fönstren,
annars vete sjutton 
(null)

Jag bestämmer mig mig snabbt för att idag skall "kris-skåpet" gås igenom.
Det är dags att kolla utgångsdatum på allt som står där. 
Sagt o gjort o det enda som Stefan tvingas äta upp redan nu är en påse skorpor som hade utgångsdatum i Jan. -23
(null)

Trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle behöva tänka på att skaffa en vevradio/nödradio
lägga upp ett nödproviant-förråd, skaffa en powerbank,
se till att ha en eldstad utomhus att kunna laga mat på utifall mot all förmodan elen skulle slås ut,
eller ens fundera på krig, energikris, eller riktigt dåliga tider. 
(null)
Men nu är det så o jag/vi har anpassat oss till situationen.
Jag tycker att jag är väl förberedd utifall….o har följt MSB-s föreskrifter till punkt o pricka.
(null)
Nåväl nog om kristider o annat mörker…
lingonsylten var på upphällningen,
så det var dags att koka lite ny av bären från frysen.
Så gott det är med nykokt lingonsylt, jag fick lov att äta havregrynsgröt med den nykokta sylten till kväller…
riktigt mumsigt!
(null)
Sedan i väntan på att min hus-läkare skulle ringa mig vid fyra-tiden
kunde jag bara inte gå o vänta 
så jag snodde ihop en deg till frö-knäcke
idag hade jag turen med mig o brödet blev supergott o sprött.
Så summa sumarum vilken bra dag trots allt.
Det gäller att hitta guldkornen i tillvaron i Novembermörkret.

Taberas och festkväll på lokala Bistron

Igår var vi på Taberas-buffé på vår lokala mysiga lilla Bistro 
som fylldes till bredden innan kvällen var slut.
Så otroligt trevligt o gemytligt !
(null)
Ägarinnan Carina Höglund hade lagat den mest fantastiska mat
det slog vilket magnifikt julbord som helst med hästlängder.
Många år sedan jag åt mig till paltkoma.
Dessutom var allt till priser som om det vore nittiotalet, 
så vi slog till med några flaskor gott vitt vin också.
Jag åt åt njöt o bara mådde bra.
Så gott att komma ut o släppa allt, 
dessutom hade vi turen att ha så trevliga bordsgrannar 
att tiden bara flög iväg.
(null)
Det var även underhållning med irländsk musik,
det bjöds till o med upp till dans.
Trevligare avslut på Bistrons varande
hade vi inte kunnat bjudas på.
Som Bistron kommer vara saknad,
jag är så tacksam över allt kul 
som Carina o jag haft ihop genom åren.
Både för mig som gäst,
men även som extra-anställd av o till under de senaste 8 åren.

(null)
Idag söndag är det första advent 
o på nåt sätt måste jag få till julstämningen,
trots motståndet jag känner i år.
Fick ihop fyra ljus i alla fall,
o tomten med sin pålle som jag älskar 
togs fram ur vitrinskåpet, 
där han annars står året om.
(null)
Sedan bestämde jag mig för att slå på stort 
o baka Zenias godaste lussebullar till Stefan.
Då lussekatter inte är en Stefan favorit.
(null)

Doften av saffransbak skapade ändå en liten föraning
av en annalkande jul,
vackra som tusingen är bullarna också, 
det gör ju inte saken sämre.
(null)
Baket idag gick som smort 
bullarna blev både goda o snygga
så idag är det en nöjd Iréne som gör kväller 
medan bullarna svalnar på plåtarna.
(null)
Nu återstår att se hur eller om det blir nån jul i lilla "Elvan" (vårt hus) i år 
Jag har ju på nåt sätt hamnat i limbo o kommer inte igång.
Kanske infinner sig stämningen 
om det kommer lite mer snö i veckan.
För på nåt sätt hänger de två sakerna ihop.
Snö o jul alltså.
(null)
Eller hur, 
jag blir så glad av bilderna jag tog efter första snön förra veckan 
för är det vinter skall vi ha både snö kyla o knarr under skorna.
(null)
Att lämna spår eller avtryck efter sig 
blir bildligt när man gått i snö,
Och alla vill vi väl lämna ett avtryck till eftervärlden 
(null)

Ha nu en fin advent 
och ge gärna den du möter ditt leende 
utifall den du möter glömt sitt hemma.

Strax 1:a advent

Julen närmar sig, 
en jul jag tror blir den första jag firar utan julgran o mina så fina tomtar.
Känner inte alls för att pynta o pyssla i år, skall det bli jul i huset får nog Stefan steppa upp o ta fram pyssel-farbrorn i sig.
Jag vill bara ha tillbaka mitt vanliga liv.
Det jag hade innan besvärliga hud-celiakin slog till med buller o bång för ungefär 8 -9 år sedan, efter en influensa 😔
(glutenintolerans med svår o intensiv klåda på kroppen)
Tänk att kunna köpa en påse med lakrits-krita o äta upp alla alldeles själv. 
Lakrits som är min stora godis-passion i livet, 
men som är ett av alla Big No No numera o som jag måste avhålla mig ifrån pga. att det innehåller gluten.
(null)
Deppighet o självömkan ägnar jag just nu mina dagar åt.
Som jag saknar att kunna äta vad jag vill. 
Fast jag innerst inne vet att även om jag kunde så skulle jag ändå inte äta Skogaholms-macka m smör o ost 
med varm oboy till, så där väldigt ofta.
Men herre min je vad jag längtar efter just det.
Tänkte i min enfald att jag skulle kunna återgå i förlikningens tecken, 
då jag vet hur jädra sjuk jag blir av minsta lilla smula som innehåller gluten.
Men saknaden efter allt jag inte kan äta längre, 
håller på att göra mig bitter.
Bitterheten är nog nån av de sämsta o fulaste egenskaper jag vet,
o tamejtusingen är jag inte där o nafsar på den ändå.
Så bestämmer mig än en gång för att släppa den där saknande-känslan
o att vakna imorgon med ett leende på läpparna o med tacksamhet över allt jag fortfarande kan äta trots allt.
För allt kunde varit så mycket värre, 
logiskt vet jag det, ändå skaver det.
(null)
För hur många limpor jag än bakar utan gluten, 
så är det som att äta kola med papperet på,
det smakar ingenting!