oroligt i grannskapet

 
dimman ligger tät varje morgon
och Gruvbanan som jag vanligtvis älskar att gå på
lockar inte mig för tillfället
 
har ju precis blivit av med min "hjärn-dimma"
då vill jag inte gå in i den igen
 
det är fuktigt o det doftar sur multnande jord ute
vilket den här lille rackaren tok-gillar
andra gången den här veckan
han vill duscha när han kommer hem
 
hittade han inte lite skit idag igen att gotta in sig i  
Tvi vale !!

 
men nu doftar han "rosen-blomma" o är skinande vit igen
 
inte bara hundar som saneras
jag har bestämt mig för att rensa bort mina stackars 
sommarblommor nu i helgen
de har regnat sönder totalt och bjuder inte längre
glädje o ögonfröjd
fast å andra sidan är det kanske inte så lätt
att vara vacker om man behandlas så här
 
vi hade påhäslning av nån som ville "låna" bensin kl. 4.10 på morgonen
och som inte gillade att vi sa ifrån..
så urbota barnsligt...!!!
 
däremot har jag pyntat lite på min fina stege
köpt några Boll-kryssantemum som jag njuter av
varje gång vi närmar oss hemmet

 
eftersom det är så oroligt i grannskapet
sitter nu den här notisen på förrådet vårt

 
o idag skall "vaktar-lampor" monteras runt huset
ni vet sådana där som tänds 
när nån rör sig i närheten
 
den här situationen är inte alls rolig
men ett måste just nu
tyvärr !!!
 
våra "natt-arbetande" grannar
är inget vi i grannskapet välkomnat..
men nu är situationen sådan
o det är bara att gilla läget tills vidare
 
 
 
ljus o värme // Irene
 
 
 
 
 
 

"skit-lycklig"

för första gången på många år
blir jag glad när jag kommer hem
och hittar dammtussar/hundhår på golvet

 
ser att det ligger kläder framme i sovrummet

det finns disk o hon
eftersom jag inte "hunnit" plocka ur diskmaskinen

 
jag har ju haft så mycket annat roligt för mig 
den här veckan
 
idag kommer det att märkas att jag städat
och pedanten i mig 
kommer att bli totalt tillfredställd 
 
dagarna har varit fyllda av energi, skratt o prat
 
för er som har det så varje dag
kan nog inte förstå
hur gott min själ mår av allt detta
 
jag "lever" igen
 
man har haft bra tråkigt/stillsamt
när man blir upprymd
av att komma hem till ett ostädat hem
 
men nu har min söta lilla Elektrolux
bjudit upp till dans
och golvmoppen står sedan på tur

 
med Spotify på högsta volym
spritter det i benen av "dans-lust"
 
jag virvlar ut i en "renande dans"
och mår så bra
 
ljus o värme // Irene

 
 

dagarna går i rasande fart

nu när hjärndimman lättat
och jag "lever" igen ..
just nu bara älskar jag livet
 
jag hjälper min väninna i hennes Loppis
ett par timmar om dagen under två veckor
otroligt nyttigt för min nyvakna hjärna 
 
jag går 4-5 km om dagen med två lyckliga hundar
det var länge sedan vi gjorde det 
- alltför länge sedan känner jag både i själen o kroppen =)
 
jag UMGÅS med mina vänner igen
utan att bli trött..missförstås..eller be om ursäkt
för att jag inte orkade eller förmådde att följa med i samtalet
 
i våras isolerade jag mig - orkade inte ens med mig själv
klarade inte av att vara normalt social
eftersom hjärnan "låst dörren och kastat nyckeln"
 
jag undvek allt som på något sätt
ställde krav på mig som person
 
tackade vänligt men bestämt NEJ till det mesta
eftersom jag visste att det ändå inte skulle vara möjligt
 
gjorde jag det ändå..svarade min kropp med "fullständigt krig"
jag blev fysiskt sjuk..fick feber..influensaliknande symtom
kramper ..spasmer..orkar inte belasta er med allt som hände
men jag slogs fullständigt ut både en o två o tre veckor
 
idag är det jag som "bjuder upp"
tackar JA till allt som dyker upp
vill att mina vänner skall komma på fika
ta med mig på sina "äventyr"
blir super-glad när det händer nåt spontant
 
jag städar och gör allt tråkigt hushållsarbete
med ett stort brett leende på mina läppar
 
jag orkar vara uppe med gubben på kvällen
till hans stora förtret 
för vi har inte riktigt sammaTV-smak
 
igår var jag på tjej-fest hos en väninna
mitt i veckan..och dessutom med vetskapen
om att jag var bortlovad till Loppisen redan klockan 9
det har i många många år varit en ABSOLUT omöjlighet
 
mitt tidigare varannadags-liv
har jag stuvat in i garderoben o tänker låta det så förbli
 
naturligtvis lyssnar jag på kroppen
men den säger inte så mycket nu för tiden
och jag bara njuter av att alla protester tystnat
 
jag känner mig löjligt glad, euforisk och nöjd
är nästan rädd jag tråkar ut mina vänner med 
"lyckliga pratglada Irene"
 
men det bubblar ju i kroppen
jag har så mycket som vill ut nu
när jag orkar prata igen
har orden..
inte pratar sakta o otydligt..
inte uppfattas som "sinnes-slö"
 
i början när kroppen/knoppen just vaknat
oroade jag mig för att det skulle komma bakslag
idag har jag kommit över det o lever för dagen
och bara njuter fullt ut av mitt "nya liv" 
 
och om det får min MS tycka vad den vill.....
 
 
ljus o värme // Irene