9:e bilden..bilden av en släkting
9:e bilden: En bild på någon i din släkt.
den här är mannen är lyckligt lottad han
som är släkt med släkten med mig
när jag var med i en släktforskargrupp för många år sedan
dök hans mamma upp på ett av släkträden
jag fattade inte alls att det var Jerrys mamma
utan av en tillfällighet uppdagades det
tävlingsfantast som jag är
råkade en gång frågan vara vad Jerry heter egentligen
det tog jag reda på..
och vann förstås biljetter till hans konsert
långt senare när jag råkade hitta det gamla papperet
med släktträdet och alla dess spretiga grenar
fick jag för mig att kolla..om det möjligen kunde vara så
och mycket riktigt..vi är släkt
visserligen långt ut och på en svag smal gren
men han kan ändå skryta med det om han skulle vilja
vilken tur han har den karln..
födelsedagsbarn..
älskade gammelhunden Jack fyller 11 år idag
vilket motsvarar 70 människoår
han har firats stort och älskar att vara medelpunkten
vi har lekt,han har fått paket med det mest förbjudna godaste han vet,Frolic
nåt vi aldrig bjuder vovvarna på annars..
han är min hjärtehund och är högt älskad
en sådan här speciell hund får man bara en gång i livet
en trognare vän finns inte
GRATTIS och må du ha många år kvar !!
8:e bilden saknaden av en själsfrände..
Jag har fått en "utmaning" som går ut på att under de kommande 30 dagarna lägga ut dagens bild:
8:e bilden: En person som du saknar.
personer jag saknar har det blivit några med åren
det är ju en naturlig följd av att man själv åldras
det är konstigt det där med saknad
vissa tänker man på ofta
andra bara när man av nån anledning blir påmind
jag har en person jag tyckte oerhört mycket om..
som var min själsfrände och vän
och som jag ofta tänker på o saknar
vi var inte ens släkt..
utan det var genom min man vi blev bekanta..
det var min svägerskas man .. bästa Birger
vi fann varandra direkt..och han accepterade mig som den jag var
vi hade alltid vansinnigt roligt ihop när vi träffades
jag älskade honom verkligen..om än platoniskt..
han var den storebror jag alltid saknat...
plötsligt en dag fanns han inte där längre
utan gick bort i stor sorg o saknad alldeles för ung
jag har trots att många år passerat inte accepterat det ännu
begriper inte varför jag har så svårt
att komma till ett avslut med just honom
visserligen var vi själsfränder..men ändå
jag har ju mist andra nära och kära genom åren
men de har bleknat och oftast tänker jag på dem med ett leende
som när man minns nåt skoj man haft
eller nån annan trevlig episod
precis som det skall vara .. för att orka vidare
eftersom jag numera nästan aldrig tittar bakåt
eller ältar allt som hänt i livet..
utan lever för dagen..
är djupt tacksam över det jag har och gläds över varje dag jag får..
fattar jag inte varför jag fortfarande störs av saknaden av Birger
om det är så att man ses i en annan dimension
får jag säkert veta..
för då är det nog han som tar emot mig vid porten
eftersom vi hade så mycket kvar att prata om och skratta åt
vissa människor lämnar djupa avtryck i ens inre
och spåren av dem nöts aldrig ut
Birger är en av dem ..
han är en av dem jag gärna sett att han stannat ett tag till i jordelivet..
och det av helt egoistiska skäl
jag saknar honom..
8:e bilden: En person som du saknar.
personer jag saknar har det blivit några med åren
det är ju en naturlig följd av att man själv åldras
det är konstigt det där med saknad
vissa tänker man på ofta
andra bara när man av nån anledning blir påmind
jag har en person jag tyckte oerhört mycket om..
som var min själsfrände och vän
och som jag ofta tänker på o saknar
vi var inte ens släkt..
utan det var genom min man vi blev bekanta..
det var min svägerskas man .. bästa Birger
vi fann varandra direkt..och han accepterade mig som den jag var
vi hade alltid vansinnigt roligt ihop när vi träffades
jag älskade honom verkligen..om än platoniskt..
han var den storebror jag alltid saknat...
plötsligt en dag fanns han inte där längre
utan gick bort i stor sorg o saknad alldeles för ung
jag har trots att många år passerat inte accepterat det ännu
begriper inte varför jag har så svårt
att komma till ett avslut med just honom
visserligen var vi själsfränder..men ändå
jag har ju mist andra nära och kära genom åren
men de har bleknat och oftast tänker jag på dem med ett leende
som när man minns nåt skoj man haft
eller nån annan trevlig episod
precis som det skall vara .. för att orka vidare
eftersom jag numera nästan aldrig tittar bakåt
eller ältar allt som hänt i livet..
utan lever för dagen..
är djupt tacksam över det jag har och gläds över varje dag jag får..
fattar jag inte varför jag fortfarande störs av saknaden av Birger
om det är så att man ses i en annan dimension
får jag säkert veta..
för då är det nog han som tar emot mig vid porten
eftersom vi hade så mycket kvar att prata om och skratta åt
vissa människor lämnar djupa avtryck i ens inre
och spåren av dem nöts aldrig ut
Birger är en av dem ..
han är en av dem jag gärna sett att han stannat ett tag till i jordelivet..
och det av helt egoistiska skäl
jag saknar honom..
7:e bilden avslöjar mitt rätta jag..
7:e bilden: En bild som du aldrig lagt upp.
Idag har jag svårt att välja bild
har naturligtvis bilder jag önskar de aldrig kommit till
bläddrar fram o tillbaka i gamla album
även bland hundratals digitala bilder
mitt val stannade på ett kort jag gömt bakom några andra
det är från väninnan Loppis-Ywonnes o min
första Mallorca resa tillsammans 1992
vi hade en underbar vecka i Alcudia
vi badade,shoppade,hyrde bil, åt gott och roade oss kungligt
vi har gjort många resor tillsammans efter det
men det här var en av de absolut bästa...
jag chockade henne en eftermidag
med att sitta o ta en cig o en Baileys i eftermiddagssolen
lite "förbjudet" måste man väl göra på sin semester
att fota mig med både drink o cig
är i paritet med att lyckas fota kungen o Silvia i en intim situation
så alla paparazzi..sorry .. Ywonne hann först
det förevigade hon
och det kortet har jag gömt undan både länge o väl
jag röker nämligen inte normalt
men på "egenhand-semester" måste man väl passa på att synda lite
inte vidare smickrande foto
men i alla fall nåt jag aldrig skulle komma på idén att lägga ut till offentlighet
men nu är det gjort
och alla ni som trodde att jag var en tråkig..prudentlig kvinna
utan olater..laster eller skelett i graderoben..glöm det !!
här vilar inga ledsamheter och får jag en chans
så slår jag klackarna i taket..
och just den här eftermiddagen..
dök jag i poolen med glasögonen på mig
det var bara det att jag tappade dem
fick lov att be om assistans för att hitta dem på botten..
för ser ju inget utan dem..
kan fortfarande höra skrattet i mina öron
från Ywonnes solstol..
Idag har jag svårt att välja bild
har naturligtvis bilder jag önskar de aldrig kommit till
bläddrar fram o tillbaka i gamla album
även bland hundratals digitala bilder
mitt val stannade på ett kort jag gömt bakom några andra
det är från väninnan Loppis-Ywonnes o min
första Mallorca resa tillsammans 1992
vi hade en underbar vecka i Alcudia
vi badade,shoppade,hyrde bil, åt gott och roade oss kungligt
vi har gjort många resor tillsammans efter det
men det här var en av de absolut bästa...
jag chockade henne en eftermidag
med att sitta o ta en cig o en Baileys i eftermiddagssolen
lite "förbjudet" måste man väl göra på sin semester
att fota mig med både drink o cig
är i paritet med att lyckas fota kungen o Silvia i en intim situation
så alla paparazzi..sorry .. Ywonne hann först
det förevigade hon
och det kortet har jag gömt undan både länge o väl
jag röker nämligen inte normalt
men på "egenhand-semester" måste man väl passa på att synda lite
inte vidare smickrande foto
men i alla fall nåt jag aldrig skulle komma på idén att lägga ut till offentlighet
men nu är det gjort
och alla ni som trodde att jag var en tråkig..prudentlig kvinna
utan olater..laster eller skelett i graderoben..glöm det !!
här vilar inga ledsamheter och får jag en chans
så slår jag klackarna i taket..
och just den här eftermiddagen..
dök jag i poolen med glasögonen på mig
det var bara det att jag tappade dem
fick lov att be om assistans för att hitta dem på botten..
för ser ju inget utan dem..
kan fortfarande höra skrattet i mina öron
från Ywonnes solstol..
6:e bilden väcker gamla minnen...
Jag har fått en "utmaning" som går ut på att under de kommande 30 dagarna lägga ut dagens bild:
6:e bilden: En bild på dig och en vän du inte varit med på länge.
här sitter vi Airi Koorem o jag 1964 nyss fyllda tretton år
och vi skall för första gången få gå på "Kvitter" i parken
det var stort...
ett evenemang som gick av stapeln varje torsdag i Hofors
det kom kändisar som Hep Stars, Tages och Shanes
och vi var i sjunde himlen..
snygga var vi också och gärna lika klädda som synes
vi höll ihop fram till realexamen..sen skildes vi åt
och har inte haft någon kontakt alls sedan dess..
ibland har jag funderat så hur livet blev för henne
o vart hon tog vägen..
många andra vänner har passerat mig genom livet
men den här bilden hade ett sånt kul minne så jag valde den
dålig skärpa och avfotad..men ändå trevlig
tackar jag mig själv för att jag varit noga med
datum o händelser och att sätta in foton i album
för inte en chans att man kommer ihåg 47 år tillbaka
varför just det fotot togs eller ens vem som finns på fotot
de senaste 8-10 åren ligger alla foton på min hårddisk
inte alls lika kul ..det blir inte av att titta då
nu känner jag att jag måste ta tag i det här
göra några fysiska kort för varje år som gått
och sätta in i albumen o skriva lite omkring händelserna..
oj vilken resa det blev..det här 30 dagars uppdraget
jag som nästan aldrig tittar bakåt annars
utan försöker leva här o nu
men ibland kan ju minnen vara trevliga också
som det idag..
6:e bilden: En bild på dig och en vän du inte varit med på länge.
här sitter vi Airi Koorem o jag 1964 nyss fyllda tretton år
och vi skall för första gången få gå på "Kvitter" i parken
det var stort...
ett evenemang som gick av stapeln varje torsdag i Hofors
det kom kändisar som Hep Stars, Tages och Shanes
och vi var i sjunde himlen..
snygga var vi också och gärna lika klädda som synes
vi höll ihop fram till realexamen..sen skildes vi åt
och har inte haft någon kontakt alls sedan dess..
ibland har jag funderat så hur livet blev för henne
o vart hon tog vägen..
många andra vänner har passerat mig genom livet
men den här bilden hade ett sånt kul minne så jag valde den
dålig skärpa och avfotad..men ändå trevlig
tackar jag mig själv för att jag varit noga med
datum o händelser och att sätta in foton i album
för inte en chans att man kommer ihåg 47 år tillbaka
varför just det fotot togs eller ens vem som finns på fotot
de senaste 8-10 åren ligger alla foton på min hårddisk
inte alls lika kul ..det blir inte av att titta då
nu känner jag att jag måste ta tag i det här
göra några fysiska kort för varje år som gått
och sätta in i albumen o skriva lite omkring händelserna..
oj vilken resa det blev..det här 30 dagars uppdraget
jag som nästan aldrig tittar bakåt annars
utan försöker leva här o nu
men ibland kan ju minnen vara trevliga också
som det idag..
utmaningens 5:e bild
5:e bilden: En gammal bild på dig själv.
16 år och helt inne..långt blont hår o hellugg
eyeliner och lagomt cool..
hade otroligt dåligt självförtroende..
nåt jag idag inte kan fatta varför
den Irene som finns idag är nöjd med sig själv
vågar ha åsikter och kan hävda sig för det mesta
och gillar den mogna kvinna hon blivit..
älskar både livet och sig själv...äntligen
jag hade mött kärleken som skulle bli far till mina två äldsta barn
och som jag skulle gifta mig med 3 år senare
men det visste jag ju inte då
jag tog realexamen med toppbetyg
jag flyttade hemifrån o ihop med min kille
fick jobb på Hofors Apotek som apotekstekniker
där blev jag kvar tills barn nr 2..Mattias föddes 1974
efter barnledigheten kände jag
att det var dags att gå vidare i livet
börja göra sånt som JAG tyckte om
det var dags att resa sig..
dags att lära älska sig själv
dags att sätta ner foten..
det var dags att bli en självständig individ
med egna beslut..tankar o åsikter
dags att bli vuxen alltså...
det var början till slutet
men det visste jag inte heller då
16 år och helt inne..långt blont hår o hellugg
eyeliner och lagomt cool..
hade otroligt dåligt självförtroende..
nåt jag idag inte kan fatta varför
den Irene som finns idag är nöjd med sig själv
vågar ha åsikter och kan hävda sig för det mesta
och gillar den mogna kvinna hon blivit..
älskar både livet och sig själv...äntligen
jag hade mött kärleken som skulle bli far till mina två äldsta barn
och som jag skulle gifta mig med 3 år senare
men det visste jag ju inte då
jag tog realexamen med toppbetyg
jag flyttade hemifrån o ihop med min kille
fick jobb på Hofors Apotek som apotekstekniker
där blev jag kvar tills barn nr 2..Mattias föddes 1974
efter barnledigheten kände jag
att det var dags att gå vidare i livet
börja göra sånt som JAG tyckte om
det var dags att resa sig..
dags att lära älska sig själv
dags att sätta ner foten..
det var dags att bli en självständig individ
med egna beslut..tankar o åsikter
dags att bli vuxen alltså...
det var början till slutet
men det visste jag inte heller då
en konstig tid i mitt liv..
Jag har fått en "utmaning" som går ut på att under de kommande 30 dagarna lägga ut dagens bild:
4:e bilden: En bild på en konstig tid i ditt liv
bilden föreställer mina fosterföräldrar Harald,deras dotter Gunilla o Dagny
och lilla Irene i "mammas" knä...
jag är väl mellan ett/två år och jag har hamnat i himmelriket
här blev jag väl omhändertagen,högt älskad och trivdes bra
som vilket "äkta" barn som helst..
där bodde jag tills jag var omkring 4år
och när min biologiska mor insåg att hon höll på att förlora mig
hämtade hon helt sonika hem mig ...
jag visste då inte längre att jag hade en "andra" mamma
och jag kallade mina fosterföräldrar för mamma o pappa
vi..min mamma o jag flyttade till en änkeman
som behövde en hushållerska i Wij/Torsåker/Gästrikland
där skulle jag komma att tillbringa nästa 4 år i mitt liv
det var tufft..overkligt..
men som det barn jag var anpassade jag mig till situationen
vad skulle jag göra..
4:e bilden: En bild på en konstig tid i ditt liv
bilden föreställer mina fosterföräldrar Harald,deras dotter Gunilla o Dagny
och lilla Irene i "mammas" knä...
jag är väl mellan ett/två år och jag har hamnat i himmelriket
här blev jag väl omhändertagen,högt älskad och trivdes bra
som vilket "äkta" barn som helst..
där bodde jag tills jag var omkring 4år
och när min biologiska mor insåg att hon höll på att förlora mig
hämtade hon helt sonika hem mig ...
jag visste då inte längre att jag hade en "andra" mamma
och jag kallade mina fosterföräldrar för mamma o pappa
vi..min mamma o jag flyttade till en änkeman
som behövde en hushållerska i Wij/Torsåker/Gästrikland
där skulle jag komma att tillbringa nästa 4 år i mitt liv
det var tufft..overkligt..
men som det barn jag var anpassade jag mig till situationen
vad skulle jag göra..
en bild av någon i min familj..
Jag har fått en "utmaning" som går ut på att under de kommande 30 dagarna lägga ut dagens bild:
3:e bilden: En bild på någon i din familj.
får bli min förstfödda söta flicka Sofie
som snart fyller 40 år
vi fyller båda jämnt i år hon i april o jag i september
hon planerar stort kalas
jag planerar att fly fältet..
hon föddes liten som en sparv på Gävle BB 1april 1971
hela 7 v för tidigt och vägde endast 1980 g
och var den av två som levde..
kejsarsnittet var en chock
att inte få se sitt barn förrän efter en vecka
då hon kommit ur kuvösen och till BB där jag låg
var ett brutalt uppvaknande för den 19 åring jag då var
vi fixade det både hon o jag
o är nu stora starka kvinnor båda två
hon är karriärkvinna,tvåbarnsmor och ett socialt geni
jag förtidspensionär,fembarnsmor och sällskapsjuk
(ett fosterbarn,ett bonusbarn o tre av mig födda)
3:e bilden: En bild på någon i din familj.
får bli min förstfödda söta flicka Sofie
som snart fyller 40 år
vi fyller båda jämnt i år hon i april o jag i september
hon planerar stort kalas
jag planerar att fly fältet..
hon föddes liten som en sparv på Gävle BB 1april 1971
hela 7 v för tidigt och vägde endast 1980 g
och var den av två som levde..
kejsarsnittet var en chock
att inte få se sitt barn förrän efter en vecka
då hon kommit ur kuvösen och till BB där jag låg
var ett brutalt uppvaknande för den 19 åring jag då var
vi fixade det både hon o jag
o är nu stora starka kvinnor båda två
hon är karriärkvinna,tvåbarnsmor och ett socialt geni
jag förtidspensionär,fembarnsmor och sällskapsjuk
(ett fosterbarn,ett bonusbarn o tre av mig födda)
2:a bilden..i utmaningen
Jag har fått en "utmaning" som går ut på att under de kommande 30 dagarna lägga ut dagens bild:
2:a bilden: En bild på dig själv.
det får bli en bild från midsommaraftonen 2010
vi skall strax på picknick o stångresning i Långsbyn
en tradition vi håller fast vid..
Lika trevligt varje gång och alltid mycket folk..
släkt ,vänner och helt nya ansikten år från år
dans kring midsommarstången,lotteriförsäljning,
fika i glada vänners lag och alltid fint väder ..
eller i vart fall är det bara dessa dagar man kommer ihåg
fotot väcker längtan och jag saknar sommar o värme idag..
det känns så otroligt långt borta med en termometer
som visar nedåt -20 och med nästan en meter snö på marken..
2:a bilden: En bild på dig själv.
det får bli en bild från midsommaraftonen 2010
vi skall strax på picknick o stångresning i Långsbyn
en tradition vi håller fast vid..
Lika trevligt varje gång och alltid mycket folk..
släkt ,vänner och helt nya ansikten år från år
dans kring midsommarstången,lotteriförsäljning,
fika i glada vänners lag och alltid fint väder ..
eller i vart fall är det bara dessa dagar man kommer ihåg
fotot väcker längtan och jag saknar sommar o värme idag..
det känns så otroligt långt borta med en termometer
som visar nedåt -20 och med nästan en meter snö på marken..
1:a bilden
1:a bilden: En bild på någon du umgås väldigt mycket med.
den bilden var svår..
men eftersom det inte står nåt om att det måste vara en människa
får de bli dessa två underbara krabater...
det är mycket sällan jag gör något utan att ha dem med mig..
så Jack o Junior får bli försten ut på min utmaning
dagen har varit burdust kall -30 grader kl 7.00
jag har inte varit utanför dörren
utan jag har "tagit medalj" både på SVT o TV4 i slalom o längdskidor
jag har tvättat .. städat..pysslat med blommorna
lagat Biff Hoisin med chasewnötter..en ny trevlig bekantskap
slingat håret..så nu gör jag skäl för namnet "dum blondin"
njutit av det vackra vädret från köksfönstret
matat fåglarna med en fet fin svål
som alldeles nyss blev kvällsmat åt vår halvtama räv
synd det var för mörkt att fota..för det var en rolig syn
han är smart o lurig den där räven..
synd man inte kan säga detsamma om mig
har en dip period i det kognitiva
och det mesta går fel..eller bara faller bort i glömska
det är oerhört frustrerande..men sånt som händer
när man camperar ihop med MS
saknad...
det är inte bara jag som saknar den sist utflugne ungen
varje gång han kommer hem på visit
så tror vovvarna att han "flyttat hem" igen
gammelhunden springer lycklig upp
för att sova med honom i sängen
men med tunga steg kommer den stackars gamla hunden ner igen
när han upptäckt att sängen som vanligt var gapar tom..
och ingen Viktor är i sikte...
sist Viktor var hem bokade Junior plats
och vägrade flytta sig...
han hoppades nog att det skulle hjälpa
och att "flyktingen" skulle stanna kvar hemma
men det var bara de "tre matdosorna" som Viktor var ute efter
sen for han glad i hjärtat hem till sig och sitt igen..
och lämnade bara doften av sig kvar
till två otröstliga hundar...
varje gång han kommer hem på visit
så tror vovvarna att han "flyttat hem" igen
gammelhunden springer lycklig upp
för att sova med honom i sängen
men med tunga steg kommer den stackars gamla hunden ner igen
när han upptäckt att sängen som vanligt var gapar tom..
och ingen Viktor är i sikte...
sist Viktor var hem bokade Junior plats
och vägrade flytta sig...
han hoppades nog att det skulle hjälpa
och att "flyktingen" skulle stanna kvar hemma
men det var bara de "tre matdosorna" som Viktor var ute efter
sen for han glad i hjärtat hem till sig och sitt igen..
och lämnade bara doften av sig kvar
till två otröstliga hundar...
utmanad ...
Jag har fått en "utmaning" som går ut på att under de kommande 30 dagarna lägga ut dagens bild:
1:a bilden: En bild på någon du umgås väldigt mycket med.
2:a bilden: En bild på dig själv.
3:e bilden: En bild på någon i din familj.
4:e bilden: En bild på en konstig tid i ditt liv.
5:e bilden: En gammal bild på dig själv.
6:e bilden: En bild på dig och en vän du inte varit med på länge.
7:e bilden: En bild som du aldrig lagt upp.
8:e bilden: En person som du saknar.
9:e bilden: En bild på någon i din släkt.
10:e bilden: En bild på någon du tycker är väldigt snäll.
11:e bilden: En person du kan berätta allt för.
12:e bilden: En bild på din vardag.
13:e bilden: En bild på dig och någon klasskompis.
14:e bilden: En bild som påminner dig om gamla tider.
15:e bilden: En person som du vill vara med.
16:e bilden: En bild på dig själv.
17:e bilden: En ovanlig bild.
18:e bilden: En bild på din fritid.
19:e bilden: En person som är snygg.
20:e bilden: En bild på dina närmaste.
21:e bilden: En person som alltid ställer upp för dig.
22:e bilden: En bild på en tid du saknar.
23:e bilden: En bild från i somras.
24:e bilden: En bild som gör dig glad.
25:e bilden: En person som alltid gör dig glad.
26:e bilden: En bild på någon/några som du alltid har roligt med.
27:e bilden: En bild som du alltid skrattar åt.
28:e bilden: En tokig bild.
29:e bilden: En ny bild på dig själv.
30:e bilden: En bild på någon du aldrig kommer släppa taget om.
1:a bilden: En bild på någon du umgås väldigt mycket med.
2:a bilden: En bild på dig själv.
3:e bilden: En bild på någon i din familj.
4:e bilden: En bild på en konstig tid i ditt liv.
5:e bilden: En gammal bild på dig själv.
6:e bilden: En bild på dig och en vän du inte varit med på länge.
7:e bilden: En bild som du aldrig lagt upp.
8:e bilden: En person som du saknar.
9:e bilden: En bild på någon i din släkt.
10:e bilden: En bild på någon du tycker är väldigt snäll.
11:e bilden: En person du kan berätta allt för.
12:e bilden: En bild på din vardag.
13:e bilden: En bild på dig och någon klasskompis.
14:e bilden: En bild som påminner dig om gamla tider.
15:e bilden: En person som du vill vara med.
16:e bilden: En bild på dig själv.
17:e bilden: En ovanlig bild.
18:e bilden: En bild på din fritid.
19:e bilden: En person som är snygg.
20:e bilden: En bild på dina närmaste.
21:e bilden: En person som alltid ställer upp för dig.
22:e bilden: En bild på en tid du saknar.
23:e bilden: En bild från i somras.
24:e bilden: En bild som gör dig glad.
25:e bilden: En person som alltid gör dig glad.
26:e bilden: En bild på någon/några som du alltid har roligt med.
27:e bilden: En bild som du alltid skrattar åt.
28:e bilden: En tokig bild.
29:e bilden: En ny bild på dig själv.
30:e bilden: En bild på någon du aldrig kommer släppa taget om.
kosmetisk kirurgi behövs...
tänk om det vore lika enkelt att få en ny look
som det är att bära tandställning några månader
yngste sonen har ju påbörjat sin tandbehandling
den 14 oktober 2010 och såg då ut så här
idag drygt 4 månader senare är han helt ommöblerad i munnen
tänderna i rak linje och han påbörjade behandlingen på nedre raden igår
visst är det besvärligt ibland..men vill man va fin ..får man lida pin
tänker att det skulle sitta fint med en "total make-over"
när vårsolen skiner syns alla skavanker
det börjar bli dags att ta av sig vinterkläderna
då blir det ännu tydligare..
blekfeta..smått håriga ben
"lova-handles" runt midjan
ringar under ögonen och en allmänt trött look
långt stripigt hår i akut behov av en behandling
inte har man råd med kosmetisk kirurgi
inte vet jag om jag skulle vilja
är inte ens säker på att det skulle hjälpa i det här fallet
dilemmat är..
var skall man börja..allt är ju i behov av uppfräschning
men det finns nåt bra i all förödelse
jag ser numera så dåligt..
så jag tycker alla är vackra
och ser inte mina egna skavanker så lätt i lampskenet i badrummet
nåt skäggstrå på hakan..
eller mascara runt hela ögat passerar obemärkt
jag ler nöjt mot min spegelbild
och går ut i världen..helt ovetande om mitt förfall
ångesten jag för en sekund sedan kände
försvann som en virvelvind
så fort jag log mot mig själv
att tycka om sig själv..hjälper mot det mesta
som det är att bära tandställning några månader
yngste sonen har ju påbörjat sin tandbehandling
den 14 oktober 2010 och såg då ut så här
idag drygt 4 månader senare är han helt ommöblerad i munnen
tänderna i rak linje och han påbörjade behandlingen på nedre raden igår
visst är det besvärligt ibland..men vill man va fin ..får man lida pin
tänker att det skulle sitta fint med en "total make-over"
när vårsolen skiner syns alla skavanker
det börjar bli dags att ta av sig vinterkläderna
då blir det ännu tydligare..
blekfeta..smått håriga ben
"lova-handles" runt midjan
ringar under ögonen och en allmänt trött look
långt stripigt hår i akut behov av en behandling
inte har man råd med kosmetisk kirurgi
inte vet jag om jag skulle vilja
är inte ens säker på att det skulle hjälpa i det här fallet
dilemmat är..
var skall man börja..allt är ju i behov av uppfräschning
men det finns nåt bra i all förödelse
jag ser numera så dåligt..
så jag tycker alla är vackra
och ser inte mina egna skavanker så lätt i lampskenet i badrummet
nåt skäggstrå på hakan..
eller mascara runt hela ögat passerar obemärkt
jag ler nöjt mot min spegelbild
och går ut i världen..helt ovetande om mitt förfall
ångesten jag för en sekund sedan kände
försvann som en virvelvind
så fort jag log mot mig själv
att tycka om sig själv..hjälper mot det mesta
pärleporten...
idag på morgonpromenaden
öppnade Sankte Pär pärleporten
bjöd mig in-men jag tackade vördsamt NEJ !
vackert var det men jag vill stanna
ännu ett tag i jordlivet
kanske hämtade han någon annan
och bara ville visa mig att jag kan vara lugn
en liten fingervisning om att jag inte behöver ta
hissen ner i mörkret när dagen kommer
bilden är inte den bästa
men strålarna som bröt genom molnen nere vid sjön
lyste inbjudande och varmt..jag kände mig trygg och lugn
ibland skenar fantasin iväg
och man kan uppleva de mest fantastiska saker
som nu på morgonen...pärleporten ..som öppnade sig
men tack o lov
det gällde inte mig idag.....
öppnade Sankte Pär pärleporten
bjöd mig in-men jag tackade vördsamt NEJ !
vackert var det men jag vill stanna
ännu ett tag i jordlivet
kanske hämtade han någon annan
och bara ville visa mig att jag kan vara lugn
en liten fingervisning om att jag inte behöver ta
hissen ner i mörkret när dagen kommer
bilden är inte den bästa
men strålarna som bröt genom molnen nere vid sjön
lyste inbjudande och varmt..jag kände mig trygg och lugn
ibland skenar fantasin iväg
och man kan uppleva de mest fantastiska saker
som nu på morgonen...pärleporten ..som öppnade sig
men tack o lov
det gällde inte mig idag.....
var på EKG provtagning idag igen då
det såg ungefär lika ut som i fredags..
men hade ff. alltför många "hoppla-steg" på hjärtat
så nu blev det lite fart på farbror-doktorn
han var av åsikten att vi kvinnor är för "tåliga"
och därför kanske inte tas på allvar riktigt
när vi söker för våra hjärt-besvär...
det är inte heller säkert att vi kvinnor fattar
att det är hjärtat som spökar.. berättade han
han hade alldeles nyligen haft en dam som hade nåt
som liknade nackspärr o öronvärk.. och lätt andnöd
men det visade sig att hon hade en infarkt på gång ! ?
jaja..nu är det ju inte det som felas mitt hjärta
utan nån sorts störning som gör att det slår oregelbundet
och idag blev han lite oroad av att de var så ofta o många
så nu blev ju jag orolig också
vi pratade om att jag ändrat kosten sedan 1½ år tillbaka
o att jag äter enligt LCHF numera..
det fick till följd att man tog prover på
kolesterol o blodfetter
det skall bli spännande att se resultatet av det
blodsockret var perfekt det låg på 4,8
o blodtrycket nästan på linjen idag 140/85
så nu sitter jag här och känner efter
om jag har ont på nåt "misstänkt" ställe
eller om jag har lätt andnöd
som den inbitne hypokondriker jag är
och förbannar doktorn
som berättade mer än jag behövde veta idag
eller om jag skall vara ärlig
jag hade inte nöjt mig med annat heller
jag ställer ju alldeles för många frågor
och då får man svar
vare sig man gillar dem eller inte ...
men hade ff. alltför många "hoppla-steg" på hjärtat
så nu blev det lite fart på farbror-doktorn
han var av åsikten att vi kvinnor är för "tåliga"
och därför kanske inte tas på allvar riktigt
när vi söker för våra hjärt-besvär...
det är inte heller säkert att vi kvinnor fattar
att det är hjärtat som spökar.. berättade han
han hade alldeles nyligen haft en dam som hade nåt
som liknade nackspärr o öronvärk.. och lätt andnöd
men det visade sig att hon hade en infarkt på gång ! ?
jaja..nu är det ju inte det som felas mitt hjärta
utan nån sorts störning som gör att det slår oregelbundet
och idag blev han lite oroad av att de var så ofta o många
så nu blev ju jag orolig också
vi pratade om att jag ändrat kosten sedan 1½ år tillbaka
o att jag äter enligt LCHF numera..
det fick till följd att man tog prover på
kolesterol o blodfetter
det skall bli spännande att se resultatet av det
blodsockret var perfekt det låg på 4,8
o blodtrycket nästan på linjen idag 140/85
så nu sitter jag här och känner efter
om jag har ont på nåt "misstänkt" ställe
eller om jag har lätt andnöd
som den inbitne hypokondriker jag är
och förbannar doktorn
som berättade mer än jag behövde veta idag
eller om jag skall vara ärlig
jag hade inte nöjt mig med annat heller
jag ställer ju alldeles för många frågor
och då får man svar
vare sig man gillar dem eller inte ...
olyckligt kär ....
börjar med att önska alla mina vänner en riktigt bra Valentin-dag
eller Alla-Hjärtans-Dag
hoppas trots det komersiella inslaget i denna dag
ni ändå är omtänksamma och varliga med varandra
och lite extra kärleksfulla-det tänker jag vara
jag har fått vackra röda tulpaner o chokladhjärtan av Eva P
jag har fått lila tulpaner av min skyddsling
och ett fint armband från Snö of sweden av min Stefan
själv har jag bara skickat en hälsning till min vänner på Facebook
så nu sitter jag här med skammens rodnad på kinderna
men ni skall veta mina vänner att jag tänker på Er
och tycker om er årets alla dagar-inte bara idag =)
utan er ingen blogg-då kunde jag återgå till att bara
skriva i min 10-årsdagbok ..som jag också gör dagligen
måndagen startade annars iskall -23 och lätt snöfall
det var så kallt så jag hade små istappar under näsan
när jag kom in efter morgonpromenaden med vovvarna
inte särskilt sexigt eller kvinnligt, men så illa var det
och jag är glad att jag bor i en liten by
vilket innebär att jag 9 gånger av 10
går hela promenaden runt sjön på 3,5km
utan att möta en enda levandes människa
huset vi var o tittade på lördags
har dragit iväg i pris och det löste mitt dilemma
eftersom jag ändå inte kunde tänka mig att flytta dit
men hade väl flyttat med om maken hade vunnit kampen om det
så nu har lugnet åter lagt sig på Häggliden
och mitt oroliga hjärta-känns betydligt lugnare idag
men läkaren som skulle ringa mig idag ang.hjärtövervakningen
har lyst med sin frånvaro..
men jag har minsann påmint hennes sekreterare
och är lovad att hon skall höra av sig imorgon förmiddag..
nykär är jag också
vi har ju redan två härliga Jack Russell killar
o så dyker den här lilla fröken upp på Blocket
och bedårar mig totalt..hon är så lik Gammelhunden !!
men måste härta mig..vet att jag inte skulle orka
tror inte det är förhandlingsbart här hemma heller
att vara olyckligt kär-är bitterljuvt
men häftigt att känna att känslan är densamma
oavsett om man är 20 eller snart 60
gårdagens oväder är helt bortglömt idag
strålande sol ca 10 grader kallt..underbart väder !!
snön bortskottad..kan det bli bätre
ja det kan det
på förmiddagen överraskade vänninan Eva P
mig med tulpaner o hjärte-choklad
eftersom jag inte mått sådär riktigt hundra de senaste dagarna
vilken fantastisk inverkan lite omtanke och vänlighet har
1000-tack..det gjorde verkligen min dag !!
sedan dess har jag gått med ett fånigt smil på läpparna
vi tog en promenad i det vackra vädret
Stefan o jag..vi gick på husvisning
Stefan blev "såld" ... jag är tveksam
tycker inte ens det har en inbjudande exteriör..
men det var riktigt fint inomhus..
och ett alldeles nybyggt "Stefan-garage"
eftersom det var många där o tittade
får jag väl hoppas på att "priset" gör att det löser
sig av sig själv..
tänk att det kan komma 20 pers. på en visning i Långshyttan..
där det för bara ett litet tag sedan var hart när omöjligt att sälja sitt hus
det är ju lovande
utifall det nu skulle bli så att vi skall byta bostad..
för vårt hus är både finare utvändigt och invändigt
om man nu får säga sådant högt
utan att det låter som skryt..
den här är ju oslagbar tex.
och jag bara älskar mitt sovrum
eller min bästa tvättstuga som är precis bakom köket
o inte alls i källaren..med en brant trappa ner..
jaja..
vi får se vem som fortfarande bestämmer här hemma
nog vill jag att det skall kännas som ett "upp-köp"
om jag skall orka ta tag i en flytt
det här tål att tänkas på..
plötsligt händer det
solen bryter igenom efter en kaosliknande förmiddag
känner mig insnöad
undrar om dessa "startar" idag
det ser mörkt ut
räddaren i nöden min skyddsling kommer
skottar ut mig och går med hundarna
det tackar jag för idag
vår "postis" är bäst
han klev ur bilen travade runt på vår lilla stickväg
och delade ut dagens skörd i lågskor..och 35cm nysnö
det kallas SERVICE...
fick hjälpa gubben min iväg i morse..
vår stickväg var som en enda snödriva
o lilla Skodan fastnade direkt..
vi jobbade oss ut o han kom iväg..efter stor möda
och jag orkade nästan inte pulsa hem de 200-300 m
som vi knuffat bilen innan vi kom fram till plogad huvudväg..
det har varit en händelserik förmiddag
men jag har haft det tryggt och varmt inomhus
medan snöstormen rasat utanför..
hjärtat slår-om än ojämnt
åkt störtlopp i Garmich P
jag har just ätit en god lunch
bakat fröbröd så huset luktar "nybakat"
jag känner mig nöjd och tillfreds
och är djupt tacksam över att inte behöva gå ut idag...
känner mig insnöad
undrar om dessa "startar" idag
det ser mörkt ut
räddaren i nöden min skyddsling kommer
skottar ut mig och går med hundarna
det tackar jag för idag
vår "postis" är bäst
han klev ur bilen travade runt på vår lilla stickväg
och delade ut dagens skörd i lågskor..och 35cm nysnö
det kallas SERVICE...
fick hjälpa gubben min iväg i morse..
vår stickväg var som en enda snödriva
o lilla Skodan fastnade direkt..
vi jobbade oss ut o han kom iväg..efter stor möda
och jag orkade nästan inte pulsa hem de 200-300 m
som vi knuffat bilen innan vi kom fram till plogad huvudväg..
det har varit en händelserik förmiddag
men jag har haft det tryggt och varmt inomhus
medan snöstormen rasat utanför..
hjärtat slår-om än ojämnt
åkt störtlopp i Garmich P
jag har just ätit en god lunch
bakat fröbröd så huset luktar "nybakat"
jag känner mig nöjd och tillfreds
och är djupt tacksam över att inte behöva gå ut idag...
LITE LYCKA SÅ HÄR PÅ MORGONEN !!
Herr o fru Lundgren ....vad vackra ni är !!
inte utan att man blir lite avundsjuk ..
så otroligt vackert...
STORT LYCKA TILL I LIVET !!!
inte utan att man blir lite avundsjuk ..
så otroligt vackert...
STORT LYCKA TILL I LIVET !!!
ensam hemma
fruktansvärt oroligt hjärta
massor av snö
trötter i ögat
vill mest bara svimma
måste ut med hundar
bara en liten sväng då
lagar kvällsmat
orkar inte äta..
då blir hundarna glada i alla fall
nu går jag o lägger Irene
det här känns inte alls bra
vi ses i morgon
då är nog både vädret
och jag i bättre form..
massor av snö
trötter i ögat
vill mest bara svimma
måste ut med hundar
bara en liten sväng då
lagar kvällsmat
orkar inte äta..
då blir hundarna glada i alla fall
nu går jag o lägger Irene
det här känns inte alls bra
vi ses i morgon
då är nog både vädret
och jag i bättre form..
lurad på bröllop...
har precis varit ut o satt på motorvärmaren
bakslaget är totalt igår kväll var det -20
idag -12 och MASSOR av snö i antågande
mitt hjärta fladdrar på och visst är det lite oroligt
men jag litar på vad läkaren sa om "förmaksflimmer"
att det är mer obehagligt än farligt..
just nu oroar jag mig mer över att mitt blodtryck var så högt
men det skall jag strax upp på VC o kolla
jag som är en typisk "lågtryckare" nästan extremt lågt
och nu hade det rusat upp i skyn..
stress, rädsla eller nåt annat bakomliggande..
igår fick vi telefonsamtal från Thailand
sonen "konstapel Lundgren" är ju där med sin familj
då fick jag mina misstankar bekräftade
de hade gift sig där nere...
STORT GRATTIS även om vi gärna gått på bröllop !!
livet är härligt oförutsägbart
det finns så mycket att glädja sig över..
och jag vill vara del av det så länge jag bara orkar..
bakslaget är totalt igår kväll var det -20
idag -12 och MASSOR av snö i antågande
mitt hjärta fladdrar på och visst är det lite oroligt
men jag litar på vad läkaren sa om "förmaksflimmer"
att det är mer obehagligt än farligt..
just nu oroar jag mig mer över att mitt blodtryck var så högt
men det skall jag strax upp på VC o kolla
jag som är en typisk "lågtryckare" nästan extremt lågt
och nu hade det rusat upp i skyn..
stress, rädsla eller nåt annat bakomliggande..
igår fick vi telefonsamtal från Thailand
sonen "konstapel Lundgren" är ju där med sin familj
då fick jag mina misstankar bekräftade
de hade gift sig där nere...
STORT GRATTIS även om vi gärna gått på bröllop !!
livet är härligt oförutsägbart
det finns så mycket att glädja sig över..
och jag vill vara del av det så länge jag bara orkar..
livet hänger på en skör tråd
på bara den lilla signal som skickas till hjärtat
från hjärnan så det fortsätter att slå
igår upplevde jag det på ett brutalt sätt
efter att ha åkt "storslalom i Garmich P" och sedan vilat lite middag
skulle jag koka mig en kopp kaffe-jag kom bara halvvägs
sen blev det svart
hjärtat hade visserligen "fladdrat" fler gånger under dagen
och jag hade en fått en tid på VC idag, onsdag för koll
men att det skulle bli så dramatiskt-kunde jag väl aldrig tro
jag ringde naturligtvis direkt till VC och bad att få komma upp för ett EKG
då ville de skicka IVPA-bilen o en ambulans
men hallå !!..det ville inte Irene..sån dramatik ville jag inte bjuda på
jag ringde sonika upp min man
bad honom komma hem och skjutsa in mig till Avesta o hjärt-akuten
visserligen tog det en timme för honom att komma hem
och jag hann få ett par yrselattacker till
men resan in till lasarettet var lugn..
det gick fort när jag kom till Avesta
övervakning av blodtryck, syreupptag och hjärta
och provtagning ..
jag blev väl mottagen på Avesta lasarett, de är bra på sin sak
det konstaterades förmaksflimmer
jag fick medicin som skulle lugna ner det hela
och skall nu hjärtövervakas 24-timmar
för att konstatera hur man skall medicinera detta
jag behövde inte stanna kvar på sjukhuset
eftersom det är "intags-stopp" på med.avdelningen pga vinterkräksjuka
gissa om jag var glad att få åka hem
det här "tillståndet" jag råkat ut för
brukar vara mer obehagligt än farligt..enligt läkaren
det tog jag till mig och mår förhålladevis bra idag
inte har det nåt att göra med min MS heller
så det kan jag inte skylla på
när vi åkte hem tröstade gubben min mig med att säga
"jadu vi börjar bli gamla"..de kommer då..krämporna
det är ju gott att veta..han är go min man
idag tänker jag ta det lugnt
njuta av dagen..
vara tacksam över livet
vad gör "lite MS" om inte hjärtat vill..
från hjärnan så det fortsätter att slå
igår upplevde jag det på ett brutalt sätt
efter att ha åkt "storslalom i Garmich P" och sedan vilat lite middag
skulle jag koka mig en kopp kaffe-jag kom bara halvvägs
sen blev det svart
hjärtat hade visserligen "fladdrat" fler gånger under dagen
och jag hade en fått en tid på VC idag, onsdag för koll
men att det skulle bli så dramatiskt-kunde jag väl aldrig tro
jag ringde naturligtvis direkt till VC och bad att få komma upp för ett EKG
då ville de skicka IVPA-bilen o en ambulans
men hallå !!..det ville inte Irene..sån dramatik ville jag inte bjuda på
jag ringde sonika upp min man
bad honom komma hem och skjutsa in mig till Avesta o hjärt-akuten
visserligen tog det en timme för honom att komma hem
och jag hann få ett par yrselattacker till
men resan in till lasarettet var lugn..
det gick fort när jag kom till Avesta
övervakning av blodtryck, syreupptag och hjärta
och provtagning ..
jag blev väl mottagen på Avesta lasarett, de är bra på sin sak
det konstaterades förmaksflimmer
jag fick medicin som skulle lugna ner det hela
och skall nu hjärtövervakas 24-timmar
för att konstatera hur man skall medicinera detta
jag behövde inte stanna kvar på sjukhuset
eftersom det är "intags-stopp" på med.avdelningen pga vinterkräksjuka
gissa om jag var glad att få åka hem
det här "tillståndet" jag råkat ut för
brukar vara mer obehagligt än farligt..enligt läkaren
det tog jag till mig och mår förhålladevis bra idag
inte har det nåt att göra med min MS heller
så det kan jag inte skylla på
när vi åkte hem tröstade gubben min mig med att säga
"jadu vi börjar bli gamla"..de kommer då..krämporna
det är ju gott att veta..han är go min man
idag tänker jag ta det lugnt
njuta av dagen..
vara tacksam över livet
vad gör "lite MS" om inte hjärtat vill..
för det mesta gillar jag måndagar
men dagen som gått har varit smärtsam och jobbig
av nån anledning har vänster sida spasmat hela dagen
och jag säger som Lars Winnerbäck
"jag får liksom ingen ordning på mitt liv"
jag bestämde mig för att städa-det ville inte kroppen
jag gjorde det ändå-kroppen straffade mig med att krampa
men vårsolen väcker känslor och visar skiten i alla hörn
man vill så mycket-va sjutton jag har ju gjort det förut
nöjd och halvt förvriden tog jag paus klockan tre
för att orka gå till sjukgymnasten klockan fyra
vi hade en annorlunda stund idag han o jag
vanligtvis ligger vi på golvet och kör en halvtimmes avslappning
till stilla musik och mjuka rörelser..
idag hade han fullt sjå att räta ut mig,
få kroppens lemmar att slappna av
att trösta mig när jag grät av smärta
att överrösta Tinnitus som var i högform
men vi hade trots allt en bra stund
och jag gick med högburet huvud därifrån
stoltheten kan ingen ta ifrån mig
jag är en stolt figur och skiter i att nån parasiterar på mig
men det är en ojämn kamp
ibland blir det mig övermäktigt och jag bara vill dö
men bara för en mikrosekund-för jag älskar livet mer än nåt annat
bara att känna glädjen i att ha pratat med alla barnen i telefonen
sen jag kom hem-gör att jag orkar/vill ett tag till
och att fantisera med goa Nilla om att bygga ett hus i Kallbäck vid sjökanten
där vi kan sitta på bryggan och skvallra och oja oss över
den där j-la MS..är så härligt
att lova henne att följa med till stallet nån dag
för att kolla på hästarna som hon rider på
och som rehab tycker att jag borde göra
är kul-men känns oövervinnerligt
för när dottern var "ung en gång" o red istallet i Hofors
skulle jag hämta henne som vanligt efteråt
hon kom aldrig..så jag smög mig fram till stalldörren
och öppnade den försiktigt..för att kika in
stallkatten som ville ut sprang ut genom springan i dörren
varvid jag fick panik..rusade till bilen och hoppade in o låste om mig
trodde det var en av de där jättehästarna som tänkte smita
eller hoppa på mig...
sedan dess har jag aldrig satt min fot i ett stall..
inte blev det bättre sedan hästskrället slängde av min älskade dotter
så vi fick åka land o rike runt
för att få stelkrampssprutor o sy ett o annat stygn
ja vem har sagt att livet är enkelt
utmaningar är till för att övervinnas
den här dagen har varit en utmaning
morgondagen vet jag inget om..tur är väl det
besök på kollisionskurs..
det är märkligt året har 365 dagar
ändå händer det mer än en gång per år att saker och ting kolliderar
oftast brukar det vara nåt kalas eller nån annan trevlig händelse
som kolliderar...
och man tvingas välja bort nåt man gärna velat gå på
men denna gång var det "kroppsvården" den gällde
jag har haft en väntande remiss på Neurologen i Falun
sedan augusti förra året
även på Dagrehab i Avesta har jag väntat på tid
var in dit på första besök i förra veckan
och fick en återbesökstid den 10 mars kl 14
vad händer..då
på nåt sätt triggar det igång en kedjereaktion
och alla tider jag sedan får blir densamma ..
hur är det ens möjligt ??
som i fredags dimper det ner en kallelse till
Neurologen den 10 mars kl 14
dessutom fick jag ett trevligt kort från Folktandvården i Hedemora
med en kallelse den 10 mars kl 14
så idag var vi in en snabbis till Kupolen Borlänge
och då kom jag på att jag skulle beställa tid åt min skyddsling
för synundersökning på Specsavers
glad i hågen kommer jag hem
bara för att upptäcka att det var ju för f-n den 10 mars kl 14
vi skulle dit..
hur kunde jag ens missa det datumet
så som jag fått ringa och ändra tider överallt åt mig själv
så är det att ha MS..minnet är kort..och hjärnan tar gärna paus
ju mer jag anstränger mig för att göra allt rätt
desto svårare får jag att koncentrera mig..
vilket betyder att hjärnan lägger sig i viloläge
men nu tror jag att jag programerat in 10 mars i alla fall
som dagen då Neurologmottagningen i Falun skall besökas
men helt säker kan man ändå inte vara
det är ju mer än en månad dit..
va falls är detta ??
snön vräker ner utanför
det skulle ju bli vår nu ...jag som köpt fönsterputs och allt
fast onekligen är det vackert
stora virvlande flingor i mängder
jag är oerhört glad att morgonpromenaden redan är avverkad
för de förrädiska isfläckarna täcks nu av ett lager nysnö
inte utan att det blir mer spännande på promenaderna nu..
isfläckar versus ostadiga ben och osäkra fötter...
sparken är numera min bäste vän..
eller en vän bland många...
andra vänner jag uppskattar så här på fredags förmiddagen
är min diskmaskin som precis diskat vårt porslin..
O2 rengöringen på ångduschen som piper i badrummet
för att tala om ..att "nu jobbar jag" ..
kakelugnen som sprakar och får mig att må så gott
elden har den inverkan på mig..
radion som underhåller mig med P4-Dalaradion
den hjälper mig i vardagen mot min Tinnitus..
bättre med nyhetsbrus än öronsus..
skulle jag mot förmodan bli uttråkad
finns köks-teven att tillgå
det är både Storslalom, Skidskytte o Antikrundan på eftermiddagen
nåt jag bokat in mig på och ser fram emot
mina nya glasögon har kommit också
så nu har jag en ny look..
nu skall jag bara vänja mig vid dem
de skiljer ju sig väldigt mycket från dem jag brukar bära
hur som helst
lite vårkänning tänker jag allt bjuda på i snöyran
min skyddsling kom med dessa alldeles nyss
då kan man inte annat än bli glad och må bra...
att mötas med respekt och förståelse
när man kommer som patient..är A och O
oavsett om du har diagnosen MS eller hypokonderi..
jag hade tid på Dagrehab i Avesta idag
för en första träff och utvärdering av min sjukdomsstatus
det finns fortfarande änglar inom vården
jag mötte två av dem idag..
jag hade ett av de bättre möten
jag någonsin haft med vårdaparaten man är hänvisad till
här togs varje litet symtom på största allvar
det skrevs remisser för utredning om/utifall hjälp finns att få...
man noterade, sökte lösningar, frågade och LYSSNADE på svaren
man lirkade ur mig sådant jag undvek eller bara glömt bort
man brydde sig och man gav mig lite hopp o framtidstro
blev inte avvisad trots eget val
att inte prova bromsmediciner
utan möttes av förståelse och även respekt för detta
jag växte som individ och människa
fick massor med mig hem att fundera på till nästa träff..
fick tid i en MS-grupp
där träning och avslappningsövningar ingår
sådana här möten
gör att man i ännu större utsträckning förstår
hur viktigt det är med en fungerande relation
mellan patient och vårdgivare..
för det är jobbigt nog att vara sjuk
då skall man inte behöva kämpa för sin rätt
eller för att få den bästa vård som finns att tillgå..
man söker ju hjälp
redan där är man ju i underläge
tur då att änglar finns..
stort TACK till Eva o Maud på Dagrehab i Avesta !!
i morse var det regnbåge över kyrkogården
när vi gick vår morgonpromenad
det småregnade men solen sken igenom över sjön
och det var otroligt vackert..
synd att bilden är så dålig (mobilen)
detta är nåt jag aldrig upplevt
visserligen har jag sett regnbågar många gånger
men aldrig en tidig vintermorgon..
jag blev glad i själen av att få uppleva detta
och sparkvändan gick i ett huj
eftersom gammelhunden satt på sparken
och Junior sprang före och drog
dagen har präglats av detta och jag har sjungit med
i musiken som skvalar från radion
jag har sugit upp lite hundhår från golvet
jag har bakat fröbröd
jag har gråtit/skrattat till filmen It´s complicated
jag har vägrat åka ut med bilen eftersom det råder ishalka ute
på grund av underkylt regn
jag har fått glädjerus i hjärtat
av äldste sonens telefonsamtal från fjärran land..
de är i Thailand sedan 2 veckor tillbaka
jag har fått tid i morgon på dag-rehab i Avesta
oroar mig lite över väglaget
eftersom det i dag råder blixthalka på vägarna
jag har sån otrolig tur..
gubben min ringde precis sa att han skulle vara ledig imorgon..
han skjutsar om jag är ängslig att köra
jag slipper stressa med hundar i morgon bitti
det sköter..
om...
ibland ler livet emot en....
