Och just ja, funderat på vad som fattas mig, är faktiskt lite ängslig att det varit salmonellabakterier som ställt till det i skraltiga kroppen under de här senaste 10 dagarna.
Eftersom jag både haft ägg hemma som återkallats o grönsaker hemma som man misstänke kunde bära smitta.
För symtomen stämmer in till 110 % på det,
nåja allt som inte dödar…härdar !
Eftersom jag försöker hålla mig från VC så långt det bara går, väntar jag o ser om även detta läker ut av sig själv.
I brist på ork o energi har jag tagit tillfället i akt o gjort sånt jag alltid gör de första dagarna på det nya året jag har ringat in o märkt upp alla viktiga datum i almanackan för året 2023.
Alltså sånt som man vet skall hända o som är viktiga "glöm ej bort" händelser…
typ sophämtning 😁
namnsdagar o födelsedagar.
Jag lägger alltid samtidigt in alla datum i telefonen, så tror jag mig vara helgarderad.
Däremot har jag insett att vägg-almanackan är det viktigaste i huset,
för om jag "trillar av pinn"
har Stefan noll koll på viktiga datum,
o min telefon kommer han ju inte heller då att ha tillgång till.
Visserligen har jag en liten anteckningsbok med allt viktigt i
som vår stora familjs alla födelsedagar o även dödsdagar numera,
där står alla våra lösenord o lite annat matnyttigt,
men allt vardags-viktigt står ju inte där…som typ lämna in bilen på verkstaden den 12 januari på Bilia det är där vår vägg-almanacka kommer in som stöd.
Det där med tillgång till lösenord till olika sidor på nätet är viktigt för mig,
för jag vill absolut inte "hänga kvar" år efter år o dyka upp på typ Facebook när jag skulle fyllt år eller liknande efter att jag gått hädan. Därför är det noga att skriva upp gällande lösenord så att de närmaste har tillgång
till att kunna logga in o stänga ner alla mina sidor.
Ibland måste man tänka efter före eventuella händelser i livet.
Som typ att vara noga med att fylla i "vita arkivet" eller skriva ner klart o tydligt hur man vill ha sin sista färd.
För det sämsta som kan hända är att
stå helt handfallen o inte alls veta hur den som gått bort egentligen vill ha det kring sin begravning,
för att det händer vet man ju även man om vill att det dröjer både länge o väl än.
För det enda vi vet med hundra procent säkerhet när man föds är att man kommer att dö.
Jag har skrivit ner till nästan hundra procent hur jag vill ha det,
det har jag min saliga mor att tacka för eftersom hon skrivit ner sin begravning till punkt o pricka,
o till o med räknat ut kostnaderna sånär som på några futtiga kronor.
Jag har ändrat något lite under årens gång som musik o lite andra önskningar, Livets förutsättningar förändras ju under tidens gång,
men mycket i mitt testamente är detsamma sedan många år tillbaka.
Deppigt värre o många existentiella tankar idag, men feber har alltid den inverkan på mig.
Då får jag alltid för mig att jag måste vara till hundra procent beredd…
Imorgon mår jag säkert bättre
för då skall jag o väninnan åka till stan o veckohandla.
Om möjligt finns det kanske en kvart tjugo minuter till ett mysigt besök på Wahlmans café
det var flera år sedan nu pga den där jäkla pandemin.
Innan den, var vi ganska regelbundet dit o fikade o bara mådde gott.
