Jag flyttade ner till Bruksboa efter midsommar o stängde nu den 11/9
Är så ödmjuk o tacksam att jag fick möjligheten o att jag tog den.
Trots att jag förstod eller snarare befarade
att det skulle bli både mer välbesökt o stressigare än normalt.
Jag vet ju att precis det jag råkat ut för i dagarna brukar hända
när jag tror jag orkar o tar ut mer energi än kroppen ställer upp på.
Nästan direkt efter att jag städat ur Bruksboa o lämnat ifrån mig nycklarna
rann energin o glädjen ur mig, en liten sorgekänsla dök upp
o känslan av att denna fantastiskt roliga sommar kommer aldrig mer igen.
Sedan gick ridån ner….
Det där förlamande trötthets-skovet kom på oinbjudet besök,
att beskriva det så ni kan förstå det går inte.
Men ni som har Me, MS fatigue eller kroniskt trötthetssyndrom
vet vad jag pratar om.
Nu är det bara att vänta på att kroppen hämtar igen sig
o hjärnan kopplar upp igen.
För att vila sig pigg igen det går inte i detta fall
utan jag bara måste se tiden an o hoppas hjärnan uppdaterar sig
o bjuder in kroppen att börja samarbeta igen
Ändå mitt i all villervalla i hjärnan växer ett litet frö
om planer på sommaren 2023 o ännu en sommarloppis
För tänk om den blir ännu trevligare ☺️
Man vet ju aldrig vad livet bjuder på för överraskningar.
För jag gör mer än gärna om denna roliga sommar
även om den kommer med bakslag.
Sommaren har varit magisk på många vis
trädgården har gett oss allt vi behöver o mer därtill
Skafferiet är fyllt av konserver o frysen full av nyttigheter.
Kantarellerna jag brukar plocka på "mitt ställe" uteblir för det mesta tyvärr
då det är alldeles för torrt där i år.
Att utöka mina sök-revir är inte att tänka på då jag är skiträdd att gå vilse
jag går ju dessutom alltid ensam också.
Trattkantarellerna har inte dykt upp ännu så om jag trots allt
får frysen full av svamp vet jag inte, men än lever hoppet.
Kikade lite på mitt ställe idag o det fanns några små embryon till svampar
så kommer det bara lite regn orkar de nog upp ur mossan förhoppningsvis.
Förresten det där med vit månad utan alkohol, godis, skräpmat o annat onyttigt
det sket sig också men 16 dagars utrensning fick kroppen i alla fall.
Jag fick sånt blodsockerfall häromdagen o då
räddade mina söta feta kokostoppar mig.
Fick sån längtan efter pommes så det blev det igår så där sket det sig med skräpmat.
Stefans jordnötspåse stod öppnad i skafferiet, ja ni fattar.
Vi hade en öppnad flaska whisky i barskåpet
både Stefan o jag ville fira (dålig ursäkt jag vet) att jag var klar med Loppisen
att vi kört hem o stuvat in allt i förrådet
o att nu var det höst o lång ledighet
så då sprack även den där alkoholfria månaden.
Men tröstar mig med att det skall vara gott att leva
o hoppas kroppen tycker detsamma.
