Drömmar… ja inte kakorna då
utan de nattliga drömmarna.
Jag drömmer oerhört mycket pga av min medicin jag äter,
o just nu drömmer jag om svunna tider o om när jag var yngre.
Jag vaknar oftast med ett leende
då jag ofta träffat alla mina "gamla kompisar o goda vänner"
jag umgicks med för 30-40 år sedan.
Idag föll plötsligt poletten ner varför,
för många av dessa personer har jag ju inte träffat
eller ens sett på just så många år tillbaka.
Så jag har ju inte en aning om hur de ser ut idag,
eller om de ens lever.
Så det är ju en omöjlighet att drömma om dem nutid,
om jag inte följer dem på facebook.
Jag som försöker att aldrig se tillbaka
tar tydligen igen det i det undermedvetna,
alltså i mina drömmar.
Jag har haft ett sådant otroligt fint, roligt o rikt liv.
upptäcker jag genom o i drömmarna.
Som inatt när jag drömde om min 35-årsdag
som jag firade i Luleå,
på en huvudskyddsombudskonferens.
Så trevligt, berikande o så mycket jag lärde mig där,
att jag just hade den drömmen berodde nog på att på Antikrundan igår
jag såg en gammal o välbekant profil.
Stefan Pettersson,
han som var ordförande i facket på Försäkringskassan
när jag var huvudskyddsombud där.
Så märkligt hur åldriga alla gamla bekanta blivit
som jag träffar på i nutid,
för självinsikten är ju urusel
men jag fattar ju plötsligt
att jag tyvärr också i deras ögon blivit gammal o oigenkännbar.
Så drömmar kan vara vara både bra o dåliga
för plötsligt inser man hur fort tiden går,
kanske beror det på att sanden i timglaset
håller på att ta slut !
Tänkte försöka göra nåt lite åt det "tråkiga gamla"
o låta "lockarna" falla på tisdag
o återgå till innan pandemin……
det skadar ju inte att försöka i alla fall☺️
