o jag sover som aldrig förr 😳
Vanligtvis ligger jag vaken o vrider o vänder mig i sängen dessa fullmåne-nätter.
Men inte denna gång.
Jag har till o med "sovit middag" vilket jag vanligtvis aldrig gör. Eftersom jag har svårt att somna på kvällen då.
Men som sagt "no problem"
sovit både djupt o länge denna fullmåne-period.
Normalt när jag har dessa vakennätter ger jag mig på att lösa all världens problem
vilket jag gör för att må så bra som möjligt
o för att slippa natt-ångesten över utebliven sömn,
men allt som oftast smyger sig ändå all världens problem på mig,
vilket inte alls gagnar mig att komma till ro o att kunna somna.
Många gånger bestämmer jag mig för att tänka må bra tankar,
eftersom nätterna inte ter sig lika långa, mörka, otäcka o farliga då.
De sista gångerna jag haft svårt att sova,
har jag tänkt ut o planerat för sommarens o den absoluta sista Sommarloppisen,
nio somrar i garaget får vara nog känner jag 🥰
dessutom går Stefan i pension nästa år
o det borde vi väl fira med en trevlig semester-sommar o inte ha mig ståendes i garaget.
Även om jag älskar att ha sommarloppisen
o alla dess så otroligt trevliga möten av människor.
Jag tänker att det kommer bli en kanon-sommar,
vädermässigt, loppismässigt
o Covid-mässigt.
Den bästa någonsin önskar jag mig 😊
Jag tänker på hur det skall bli när jag/vi äntligen vaccinerats,
vågar o kan vi umgås med våra barn o barn-barn som vanligt igen då ?
Som jag längtar nu 💝
Jag vågar dock inte planera för min 70:e födelsedag i September,
eftersom jag inte orkar med att bli besviken en gång till.
Jag önskar så hett att livet snart blir någorlunda normalt igen.
Det här karantänåret som snart gått vill jag helst bara glömma o gömma undan i minnesbanken.
Måtte vaccinet göra den verkan
man tror o hoppas på
o ge människorna på jorden
tillbaka sina liv!
🙏🏼