vilar mycket

kroppen kräver det just nu

förmår knappt att tänka
tröttheten är så monumental
så jag kan inte fokusera på annat

ursäkta att uppdateringen blir kort idag
men lovar att skriva desto mer
när energin återvänder

har inte orkat handla på hela veckan
så idag när en trött Stefan kom hem
strax efter klockan sex
(han har varit iväg i 11 timmar då)
låg inköpslistan o ICA kortet på bordet

jag behövde inte ens be snällt
han tog listan och åkte iväg
sa snällt..vila du..det ordnar sig

vilket det inte alls känns som det gör just nu

fast innerst inne vet jag
och det är det som håller mig flytande

att det kommer bättre dagar..tom bra dagar

så det är dem jag väntar på nu
under tiden som jag vilar min energilösa kropp


ljus o värme // Irene





inte ens min tjurighet hjälper idag

det är inte alltid lätt att hålla motivationen på topp
idag är en sån dag

jag har gått på Mindfulness.. jobbat med KBT
peppar mig själv att tänka positivt
och se bortom det mörka o jobbiga

för att hitta den där lilla ljusglimten
unset av glädje
som finns i varje ny dag..i livet

ändå..tippar det över
det blir bara för jobbigt



och jag tappar motivationen

endorfinerna sover djupt
de som aktiveras och vaknar av skratt och glädje
eller vid fysisk aktivitet

Dystymin är påtaglig

rutinerna säger att nu skall sängen bäddas
diskmaskinen plockas ur
dagens måsten förberedas
men jag står handfallen o stilla
för idag hoppar jag inte över några hinder
idag bygger jag dem

och som vanligt har mitt tjuriga envisa jag
alltför stora krav på mig

om jag bara kunde sortera
delegera
hitta en medelväg

näe ..jag skall göra allt ..helst igår

perfektionisten i mig
MÅSTE

men just nu går det inte

jag avskyr att vara fånge i min egen kropp

avskyr..

jag kan bara inte förlika mig med det

men kämpar varje dag med att lära mig att leva med det


ljus o värme Irene


















jag är så glad åt

att det är sparkföre den här vintern
det är min vinter-rollator


det gör också att jag kan motionera två pigga glada
Jack Russell med massor av spring i benen

de uppskattar det verkligen och springer
snällt o duktigt i snabb takt bredvid varandra

jag är lite skrajsen att gå i skogen
och släppa dem så de får springa fritt
dels för att jag har mycket svårt att gå på ojämnt underlag
och dels för vargarna som stryker runt här i grannskapen

så därför är den gamla vackra sparken
just nu min bäste vän



jag har fler bästa vänner
...tulpanerna...
det finns nog inget som är så härligt som den där
första krispiga buketten
en ny bukett i veckan är ett måste
så man får en liten föraning om att våren är i annalkande



eftersom februari är en månad
när håret vissnar..huden lyser grå o glåmig
man känner sig tråkig o lätt nedstämd

gäller det att hitta Guldkornen i tillvaron

jag njuter av mitt vackra Matheus fat
fyllt av vackra äpplen
som smakar sensommar..sol o värme



jag blir glad av halssmycket jag fick av dottern
tänker att ..jag är nog lite behövd och älskad ändå




älskad är vår adoptivhund också
han har verkligen "boat" in sig
mår bra är lekfull och bara helt underbar

han var det bästa som kunde hända oss
när gammelhunden Jack flyttade till hund-himmelen




ljus o värme // Irene









polarkylan gör att jag

lagar varm het gryta till lunch
bakar bröd i ugnen
eldar i kakelugnen
plockat fram Tidstrands-filten
allt för att hålla värmen

medan jag löser Melodikrysset (nåja)
o lördagskrysset i Södran

termometern kröp ner under -26 i morse
då är det bistert ute

har tur som en tok eftersom det är lördag
då har jag promenad-ledigt eftersom
gubben tar över då

den här vintern har varit skonsam mot oss
hundarna och mig

lite snö och alldeles lagom kalla dagar
väldigt få där temperaturen ens krupit under -10

när man fokuserar på positiva saker
händer nåt med sinnet för
plötsligt skiner solen och man fylls av energi



den låga bleka solen gör mig lång o smal
raka motsatsen till vad jag i normala fall är

svårt att må dåligt då eller att sluta le

eller bara en sån sak som att igår kväll bjöds
jag på mat hos ABBE:s av gubben
när vi ändå skulle ner på byn för att helghandla



bortskämd javisst
har det oförskämt bra
lever ett enkelt o okomplicerat liv

en riktig lyx-hustru tillvaro

men jag skulle ljuga om jag sa
att det inte är det jobbigt att inte vara "frisk"
att sjukdomen hela tiden vill ta över ens liv

o visst tycker vi olika gubben o jag
i det mesta egentligen
vi är lika tjuriga båda två
men vet ändå vart gränsen går

har som hederskodex att inte säga nåt
som jag önskar osagt när stridsyxan är nedgrävd igen

men visst händer det
att jag önskar honom dit där pepparn växer
pekar med hela handen
smäller i lite dörrar

bara för att sekunden efter ha glömt
vad det var jag var så upprörd över

långsint är jag verkligen inte
eftersom jag är alldeles för pratglad o sprallig för det
jag orkar inte gå omkring o tiga o lida

för då har jag tråkigt

dessutom är livet alldeles för kort
för att gå omkring o tjura bort dagarna



nu sitter vi gubben o jag vid varsin dator
han pluggar läser in Nya Rektorsprogrammet
på Högskolan o gör nu snart sina sista uppgifter

jag Bloggar o tittar samtidigt på Vinterstudion med en ögat
Kalla gick just i mål som tvåa slagen av omöjliga Björgen

en trivsam lördag på Häggliden
där snart mina Mandelmassefyllda bullar kommer
att sprida sin väldoft
eftersom degen just jäst färdigt
och nu kräver min uppmärksamhet

ljus o värme Irene




ordning i kaoset

eller har jag det egentligen



det är inte bara rörigt på bordet
i huvudet snurrar det också just nu

måste få klar min årsredovisning
är ju förvaltare åt en kvinna här i byn

den skall vara inne hos Kommunen innan månadens slut
och i år har de krånglat till den onödigt mycket

det får mig att fundera över
vad jag egentligen håller på med

för att vara God man eller Förvatare
blir man inte vid stadd kassa av
kan jag säga

det är som att jobba ideellt
så inte undra på att kommunen
har otroligt svårt att få tag på folk
som ställer upp

jag skulle tro att kommunen skulle
få anställa ansenligt med folk
för att sköta det som vi Gode män o Förvaltare gör..
nästan helt gratis

äsch...
är nog bara trött idag

och huvudvärken jag dragits med
den här veckan gör mig sårbar o stressad

tänk till..tänk om

vänd på det hela

du gör en insats för en medmänniska
det kan ju inte värderas i pengar

men får som tack för uppskattningen
ett litet bidrag från kommunen

men måste de göra det så jäkla
invecklat och omständigt för att få
ut den där usla ersättnigen

Ursäkta..men vilket tråkigt inlägg idag

skulle tro jag kunde bli utsedd till årets
gnällspik med det här

men jag är tråkig idag

ser tråkig ut
och mår lika tråkigt

tar choklad-pralinerna och
DVD skivorna med Sons of Anarcy
första säsongen och flyr till TV-soffan
(tack Staffan för dem)



kanske går/känns det lättare
en annan dag ..

för redovisningen skall bli klar o komma in i tid
är för envis o sturig för att ens tänka annat..

och skam den som ger sig..

men nu skall jag vila lite
är så förbannade trött....



ljus o värme // Irene












huvudvärken ligger tung idag

igår var en dag jag bara vill förtränga

på morgonpromenaden händer en
ruskig olycka med en bitsk hund
som biter ihjäl en mötande liten Papillon

ibland är det skönt att va fatalist
för visst är det enkelt att tro att ödet grep in här
och räddade oss från vad som kunde ha drabbat mig
och hundarna..
för tidsmässigt skulle vi ha varit på samma plats
då o där det hände..
om det inte varit för att jag stannat till en stund
och hejat på en bekant..

och tur som en tok stannade en för mig alldeles okänd man
varnade mig för att en lös, vad han trodde var en pitbull
anfallit några småhundar längre fram..

så jag vände med sparken o hälsade på en väninna som
jag inte träffat på länge..och tänk
det var precis vad hon behövde just då..
lite fika-besök och lite prata av sig över en kopp kaffe

så inget ont som inte har nåt gott med sig..
heter det ju..och så var det i det här fallet

det här är tragiskt för alla inblandade..
men vad hjälper det mig
jag känner mig rädd osäker och överbeskyddande nu
när jag är ute med mina hundar



hade tom. Dog defense med mig ut idag
vad är det som händer med mig

det här är en känsla jag inte alls är bekväm med

måste bearbeta det här ett tag
hitta tryggheten igen

det är ju därför jag valt att bo i vår lilla by
just för tryggheten..vi-känslan och samhörigheten

den kommer vi att behöva mer än någonsin nu
för "katastrofen" slår strax ner här

jag väntar på en presskonferens
som börjar klockan elva idag

den handlar om byns framtid
överlevnad och tillvaro

man planerar lägga ner största industrin här
275 man man får gå hem..
betänk då att det bara bor runt 1600 personer här

så KATASTROF är en underdrift

att klaga över lite huvudvärk
känns futtigt då

lik förbannat har jag en sprängande sån just nu


ljus o värme // Irene












nu vet jag att jag gör rätt

som lever för dagen

inte planerar nåt eller förväntar mig nåt
tar dagen som den kommer
och hoppas att den blir bra

var och hälsade på min väninna idag
för två månader sedan var hon lyckligt gift
hade familj,villa, bil och sommarstuga

var lycklig och hade allt..trodde hon

hela hennes liv förändrades genom tre svekfulla ord

handlöst föll hon
utan att nån tog emot henne

hela hennes tillvaro rasade

nu bor hon på ett för henne okänt ställe
i en liten trevlig tvåa
traglar för att få ekonomin och livet att gå ihop

kämpar för att återfå tron på mänskligheten

utbytt..ratad o sviken
slickar hon såren

som visar sig vara svårläkta o infekterade

så ta inget för givet

eller nån för given

för denne nåns tankar kan du inte läsa
eller denne nåns handlingar kan du inte göra nåt åt

tre ynka ord
räcker för att rasera ett liv tillsammans

så lev för dagen..
ta inget ..absolut inget för givet

var tacksam över det du har
för ALLT ...
allt är bara till låns

inte bara kärleken

utan också själva livet




ljus o värme // Irene









mitt liv som hund...

livsnjutaren Casper
Casper undrar ..vad äter du Lisa ?

matte försöker ständigt fota mitt fina "underbett"

husse o jag ..vi är livsnjutare båda två

låt mig va ifred !!

blyga Junior vill inte alls fotograferas
det här gör ont..på en liten hund..Junior får dessa sår av o till

här får jag inte vara..tur inte matte ser mig.


finaste killarna på Häggliden..
Stefan 55 Casper strax 7 o lille Junior 5 år


l

häromdagen

berättade jag om huset i Berg/Torsåker
som fyllde mig med skräck när jag var liten
men som nu krympt till ett fint litet pittoreskt ställe
där jag skulle kunna tänka mig att leva och bo




som vanligt när jag har tid över
surfar jag ofta på Hemnet.se

och vad hittar jag där om inte
ännu ett grannhus till mitt barndomshem
"Grundviks"


till det hör det fina slaggstenshuset som kallas kvarnhuset
o som drivits som sommarkafé under några år
som jag också skrev om




i Grundviks hus har jag också lekt ett otal gånger
dock inte inne i själva stora huset
det var jag inte "fin" nog till

men det finns en ingång på gaveln
(den lilla utbyggnaden på gaveln på huset)
som leder upp till en lten uthyrningslägenhet
där var jag ofta som barn
många var de familjer som kom o gick
o alla hade de barn i min ålder..turligt nog

en av dem hette Svälas
o hade en pojke som hette Anders

naturligtvis fick vi inte leka på
betongrampen som leder fram till dammluckorna
och den livsfaliga turbinen


men säg det barn som lyssnar
eller lyder sin föräldrar till 100 %

och nu var vi så stora så Å-gubben
trodde vi inte längre på..
lika lite som jul-tomten som jag upptäckt var morbror Sven..
eller åtminstone hade han lånat hans armbandsur..???

en dag (7 maj 1960) lekte vi glada i hågen nere vid ån
Siw Jansson..jag o Anders Svälas

vi skickade båtar till varandra i den strömmande ån

Anders stod nästan ända nere vid dammluckorna
för att ta emot dem o vi flickor stod på bryggan vid huset

rätt som det är drattar Anders i det djupa strida vattnet
farligt nära dammluckorna/turbinen o en säker död

jag rusar dit..gör allt jag kan för att
få tag på honom ..men gång på gång sjunker han

jag tappar taget..han sprattlar o är tung
jag håller så länge jag bara orkar o kan

Siw springer efter hans mamma o pappa
som kommer efter vad som känns som evigheter

och äntligen får vi upp den nu halvt drunknade pojken

vilken chock men samtidigt vilken lycka



vi..Siw o jag fick 50 kronor (massor av pengar då)
insatt på våra sparböcker av hans föräldrar

och vi..Siw o jag blev veckan hjältar i skolan
så stolta o glada vi var..

tidningen kom o gjorde en intervju
jag blev nominerad till årets hjälte
och en guldklocka var första priset
vilken jag också vann det året

men det fick jag reda på av en "olyckshändelse"
först 4 år senare

min mamma undanhöll det för mig
och gömde klockan o diplomet i sin "värdelåda"

men när vi skulle flytta till Hofors
och vi packade våra saker råkade jag tappa lådan
som gick upp o klockan o Diplomet föll ur

då uppdagades även det sveket
jag var oerhört ledsen..sårad o besviken

jag kan känna den där svarta sorgen o besvikelsen
i hjärtat ännu idag..

så stolt jag skulle varit över klockan
som nu bara blev en påminnelse om
lögn svek o besvikelse..

jag sålde den när jag blev 18 år
för att slippa bli påmind..

den betalade mitt körkort =)

så jag har haft mycken glädje av den i alla fall

"inget ont som inte har nåt gott med sig"

ljus o värme // Irene











MS-tröttheten

går inte att beskriva
den gör mig till fånge i min egen kropp

orkar nästan inte andas
jag är nära att falla i medevetslöshetens ljuva dvala

sover en stund o vaknar om möjligt ännu tröttare
MS tröttheten är så jävla speciell
den går inte att beskriva

och den går inte att vila bort

har i några dagar varit förskonad från den
mått så bra och njutit av varje sekund

promenerat i rask takt (nåja)
njutit av fågelkvitter o det sköna ljuset
som är påväg tillbaka efter vintervilan

nu sitter jag som en amöba
trött tung blek o flämtande
tinnitusen skriker i öronen
och dubbelseendet gör mig groggy

fina mannen min kramar om mig
i hopp om att ge mig lite energi
och peppa mig till stordåd

jag stjäl det jag kan
somnar om i soffan
vaknar svettig o lika trött som innan
eller om möjligt ännu tröttare

en förlorad dag

tur det kommer fler

inväntar den perfekta dagen
med att ge MS vad den vill ha

vila...

för min kropp får han ALDRIG !!


ljus o värme // Irene









allt verkar ha krympt..

http://objekt.fastighetsbyran.se/Templates/Pages/ObjectImages.aspx?source=hemnet&ObjektGID=OBJ2093_1169520466
oräkneliga gånger har jag lekt/sovit i detta hus
bodde av och till i grannhuset under min barndom

det hände att jag dumpades här
när min mor skulle ut på annat håll

hos snälla Edit o Eric
dom var det inget fel på

det var det enorma huset som skrämde mig
och damen de hyrde av..

huset hade två lägenheter då
och "skräck-tanten" bodde i den ena

där fanns den fasansfulla brusande farliga stora ån
som barnen i huset gärna lekte vid

märkligt så litet allt ter sig när man återser
allt som vuxen

nästan som om allt har krympt

jag upplevde huset som enormt
spöklikt o fruktansvärt skrämmande

en lång mörk igenvuxen gång ledde till det
jag måste passera över å-bron
för att komma till det
och "å-gubben" som alla skrämde mig för
var min fasa..min värsta mardröm

idag ser grus-gången bara pittoresk ut
ån som rinner är grund o vacker

ett litet vackert hus
att trivas i och må bra av att bo i

jag skulle kunna tänka mig att köpa det
njuta av tillvaron och allt det vackra runt omkring

titta på den den vackra gamla kvarnen mitt emot
och det gamla slaggstenshuset som använts som café

njuta av vattnets brusande o porlande
ta ett dopp i ån när vädret så bjuder

baka bröd i bakstugan

helt enkelt njuta av livets goda..

kanske dags att ta tag i mina demoner
göra upp med dem en gång för alla

lämna mardrömmarna där de borde vara

väl fördolda o bortglömda

försonas med det som varit

förlåta



det är inte svårt att gå

när vägen är spikrak

men det är sällan så enkelt att leva
varje dag gör åtminstone jag en avstickare

hittar nya vägar att gå på
eller helt enkelt bara går vilse

trots att vägen egentligen är spikrak

varför är det så komplicerat
att ta dagen som den kommer
njuta av den o vara tacksam
göra det man hinner o vara nöjd med det

jag har tagit för vana
att alltid tacka för varje ny morgon
som jag vaknar här i jordelivet
och för den nya dagen som ligger framför mig
rak o fin

ändå tappar jag bort mig stup i kvarten

haft några dagar där jag själv tycker
att jag gått rakt fram..fungerat..inte glömt någonting
gjort allt jag skulle

men inser när jag gör bokslut på veckan
att så inte alls är fallet

jag har medvetet förträngt
en massa "måsten"..
gjort avstickare från dagens schema
tappat bort mig o gått vilse
fast vägen framför mig legat rak o fin

och "måstena" försvinner ju inte av sig själv
ändå har jag skjutit dem framför mig
och nu stressar de mig oerhört
eftersom de borde o skulle varit färdiga idag

eftersom stress är det absolut sämsta
för en redan överbelastad hjärna
har jag bestämt att det som ligger på köksbordet
skall vara färdigt idag



fyra små saker..
skriva i dagboken
skriva färdigt en överklagan til FK åt en vän
sy lite på symaskinen
posta Tradera-paket o samtidigt handla lite
fredags-gott

hur svårt kan det vara

för en sån som mig
helt oövervinnerligt

men jag gör ett försök i alla fall
att inte gå vilse trots en spikrak väg


ljus o värme // Irene





















återbetalning

att va gräsänka är roligt i lagom dos

så därför tog jag lilla Skodan och åkte de 15km upp till riks 80

för att möta upp gubben min som samåkte med sina kollegor
från vackra Tällberg

det finns inte många nackdelar med att bo på landet
i en liten by mitt i ingenstans
annat än när man skall någonstans
annat än till Hedemora
dit det går några enstaka bussar under vardagarna

bilen är ett måste och har man inte jobb på orten
måste man ha två stycken
det har vi
jag använder sällan min bil men jag har tryggheten
och vissheten att jag kan åka om jag måste och vill

det är tryggt och skönt och spar mycket ångest
hur man annars skall lösa logistiken
om man inte har nån bil hemma

för här i byn finns det inte heller längre taxi att tillgå
och att vara beroende av släkt och vänner
kräver ju att man har ett sånt socialt nät

och att vara beroende av andra kan vara
nog så jobbigt..stressigt och obekvämt
i många situationer

speciellt om man som vi också har två hundar
som gärna vill följa med

men vill man som jag bo här i byn
hellre än där maken jobbar
får man ta omaket och se till att göra
det så enkelt och bra som möjligt

då är två bilar ett måste
och att man får "offra sig" och hämta gubben ibland
både vid riks 80 eller vid jobbet efter
nån trevlig kväll med kollegorna..

men det gör jag så gärna

om inte annat för att visa att jag
tycker om honom ..
vill visa min uppskattning
och för att bjuda tillbaka lite

lite återbetalning för att han alltid finns här för mig

ljus o värme // Irene




är gräsänka

har haft fikabesök på fm
av bästa Nilla

fixat o trixat lite mitt på dan
ni vet sådana där tråkiga måsten
men har oxå vilat o bara haft det gott

nu på kvällen har jag
snott ihop en fräsch sallad o bakar nu bröd
ett par pain riche

väntar Lisa-besök
en helafton med bara babbel o bubbel
kommer det att bli

för när katten är borta
dansar råttan på bordet

väninne-prat är viktigt
ett måste för att må bra

så skönt att bara ventilera sig lite
lätta på trycket
få skratta mycket

i trevligt sällskap
sånt ger energi

nu vill jag inte förringa mannen min
men inte kan han prata
som vi kvinnor kan

men jag hoppas han tar tillfället i akt
att ha lite trevligt han också
under vistelsen i Tällberg med sin kollegor

o har han inte det
så får han skylla sig själv

för jag passar då på


ljus o värme // Irene

livsuppgift

idag har jag haft som uppgift att gå igenom alla
våra försäkringar..pensionsspar och våra testamenten
och det viktigaste av allt

gå igenom det jag en gång skrivit ner
ang. hur jag vill ha det kring min död
begravning o allt bestyr däromkring

och även vad det gäller organdonationer

nåt vi bestämt att göra för att underlätta för den
andre utifall nån av oss skulle falla ifrån
klart att man skall göra det så enkelt
för varadra som möjligt när det gäller just detta

så idag har jag skrivit om min önskan
så den är up to date och gäller tills jag
skriver ner nåt annat..

att ringa till förs.bolagen för att kolla avtal,
vad som gäller etc. tog hela fm. i anspråk

blir galen på all denna väntan ..knappval..
pausmusik och efteruppringning
där man skall tala om vad man tyckte om samtalet
man just haft..

men nu tror jag vi har koll på allt o alla gruppliv
efterlevande o förmånstagare

att kolla pensionssparande var gjort i ett ögonblick
spar ju inga astronomiska summor direkt
vilket jag naturligtvis förbannar idag
när jag snart är där..
alltså framme att snart börja ta ut besparingarna

däremot kollade jag efterlevandeskydd
förmånstagare o när jag kan börja ta ut
mina surt sparade pengar..

gissa om jag kommer att bli smal o snygg
när jag ernått 65 års ålder
o skall leva på just ingenting..

tacksam idag över att jag har en ung
o hårt jobbande gubbe som kan försörja mig
..fniss

testamentet vi skrivit var ganska nyss uppdaterat
och där är vi helt överens vad som gäller

och vi har bestämt att berätta för barnen också
så det inte uppstår några " komplikationer"
när det gäller det eventuella arv de förväntar sig =)

så dagen har varit både berikande
lärorik och oerhört energikrävande

eller rättare sagt tålamodskrävande

men nu är det gjort
och jag sitter nöjd och belåten med
nybryggda kvällskoppen Zoegas


ljus o värme // Irene










är så glad idag



har blivit bjuden av min Loppis väninna på
Robert Gustafsson
25års jubileumsrevy på Cirkus i Stockholm
inklusive middag lördagen den 21 april

som tack för att jag hjälper dem med säljsidan

samt för att jag fyllt 60år
visserligen snart 6 månader sedan
men det har inte dykt upp nåt förrän nu
som jag verkligen velat åka o se

det här är nåt jag verkligen ser fram emot
jag gillar verkligen den mannen o hans humor

möjligen är det här enda gången som tiden inte rusar
när man har nåt man verkligen man väntar innerligt på

dagen har gått i glädjens tecken
först den bokade revyn

sen åkte vi in till stan (Hedemora)
för att fira (läs serva lite) dagens namnsdagsbarn
Viktor

vi eller pappa Stefan gjorde lite lägenhets-fix
jag hade som vanligt med lite "presenter"

som jag hoppas passade och gav glädje

och som tack blev vi bjudna på den
mest delikata hallon-panna cotta o gott kaffe

hon är duktig Viktors flickvän Kim (läs gärna här)
både på mat efterrätter o bakverk

nu tänker jag avsluta dagen med ännu nåt trevligt
skall titta på Så skall det låta
som har ny-premiär ikväll

en lugn energi givande helg börjar gå mot sitt slut
nu väntar en ny intensiv vecka

med allt vad det innebär


ljus o värme // Irene







afrosidiaka

vänninan lade ut en rolig historia idag på FB
Nilla Krogh
I baren: 
- Får jag bjuda damen på en whisky? 
- Tack men jag avstår, jag känner av det i benen. 
- Hur då? Svullnar dom?? 
- Nej. De går isär...

ajdå.. inte undra på att jag är trött o sliten
för lite besvärande känns det
att det i mitt barskåp endast står whisky
och dricker jag nåt med alkohol i här hemma
är det alltid en sådan =)
tänk om vännerna får för sig nu
att det är därför jag är så trött jämt
eller som vänninan sa menande..
nu vet jag varför du har en trött och utarbetad gubbe
hur som helst en whisky smakar alltid bra
ännu bättre nu när jag vet varför
så en sån får det nog bli till "fredags-myset" ikväll
ha en bra fredagskväll ni också
ljus o värme// Irene

gammal kärlek..

vaknar till ett vintervitt landskap
hur mycket jag än ogillar kylan
så är snön otroligt välkommen

det blir ljust ute och de slumrande sinnena
vaknar sakta till liv igen

för en känslomänninska som mig
är ljuset otroligt viktigt
de här mörka gråkulna dagarna
vi haft större delen av vintern
suger musten ur mig totalt

jag får tvinga mig upp och ut
vore det inte för två glada pigga hundar
kom jag nog inte ut överhuvudtaget

har en klok och förståndig man
som vägrar stryka mig medhårs
när självömkan är som värst

jag försöker lirka med honom
fjäskar tom för att han skall
åka ner till affären och veckohandla
så jag slipper fixa till mig och gå ut bland folk

men där blir det kalla handen
jag biter ihop tjurig och butter som en sexåring
åker iväg och handlar själv då..

ändå måste jag medge när jag kommer hem
att det var trevligt att komma ut lite
jag är stolt över att jag klarade det

som sagt ..han är klok min man

fast jag inte alltid tycker så

får lite dåligt samvete över att jag inte
altid uppskattar honom eller över att jag
är lite dålig på att visa det

men efter över trettio år tillsammans
är det lätt att ta varandra för givet

men glöm det..
det är livsfarligt

har två nära väninnor som bittert
fått erfara det..

oavsett anledningen till varför man blir lämnad

genom döden eller svek
det spelar ingen roll
sorgen och smärtan är lika svår hur som

för att mista nån man håller av
ger ett livslångt ärr i själ och hjärta

så var rädd om varandra
våga visa att du älskar
bjud på dig själv

visa kärlek och du får kärlek tillbaka

eller som jag ofta upprepar

gör gott o det goda kommer till dig

ljus o värme // Irene









Veterinärbesök

idag var jag iväg o vaccinerade vovvarna .. så nu klarar vi oss i två år mot eventuella Parvovirus o annat oknytt..

Passade på att be farbror veterinären om en liten hälsoundersökning på en gång..
vi visade tänder..lyssnade så hjärtat slog..kollade ögon o öron o till sist var det bara den förhatliga vågen kvar..
Vi är numera stolta ägare till en stor påse Royal Canin dietfoder..

Annars var det mesta frid o fröjd Casper uppskattade inte sprutan utan grät högljutt o ville bara upp i mattes famn..
Tuffa-Junior lät sig undersökas sprutas o pillas på de ömma tassarna utan så mycket som ett pip..

Eftersom hans päls ser ut som en maläten tröja pg av kortisonet han ätit i över ett år nu beslutade vi att trappa ner medicineringen för att avsluta den om fjorton dar.. och så ber vi till universum att bölderna mellan tårna håller sig borta nu..

Det uppstod lite palaver vid betalningen då jag i vanlig ordning sade deras "personnummer" men ingen Casper dök upp på dataskärmen.. vi kollade i hans papper o hittade ett annat födelsedatum på ett papper o vips var han tre år äldre :(. alltså en pigg o glad 10 åring !!!

Nu är/var jag ju ganska säker på att han fyller 7 nu i februari o inget annat .. men fick ändå lov att fråga hans f.d. matte hur det var med den saken.. och jo då det visade sig att vet. från Stigsbo skrivit helt fel födelsedatum på lilla älsklingen vid förra vaccineringen.. tur var väl det..
att jag hade rätt alltså ;)

Det var väl det mest dramatiska som hänt idag
just nu delar jag sängen med tre "killar"
Så det är ju inte undra på att jag inte kan sova..
Alla tre snarkar dessutom..

jag är inne i en sån period då sömnen lyser med sin frånvaro

Då är det gott att ha iPhonen att blogga med och kanske ta ett parti WF som bitit mig totalt..och det är jag absolut inte ensam om..nästan alla mina vänner spelar ..
hur jag klarat mig utan min iPhone tidigare begriper jag inte idag ..

jag har gått o blivit en riktig telefonnörd
på gamla dar..

men roligt har jag med den .. så vad spelar det för roll..

Ljus o värme Irene



 


oupptäckta mål hägrar..

i med och motgång fångar jag dagen
idag har dagen fångat mig

försöker mig på att sova ytterligare en stund
i väntan på att återta makten över livet
min envishet..livsvilja o nyfikenhet hjälper till
och tillsammans försöker vi att återinta
den här skraltiga lekamen jag dras med

vila är en nödvändighet idag
och vila får den...

har liksom inget annat val..

trots att hela livet består av val
ges jag inget sådant idag

jag låter smärtan sömnen o helandet
ta över min kropp
i hopp om att den skall ge med sig
och lämna mig ifred sedan för ett tag

ge mig frist och ork till återhämtning
så jag o kroppen kan gå vidare mot nya
oupptäckta mål..

ljus o värme Irene













Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0