ännu en dag i smärtlindringens tecken
vilket i mitt fall ger mig ett töcken
så jag har mest sovit idag
eller tittat på film från Netflix
men envis som en röd gris
tultade jag dock iväg runt Klacken
i snöslask o ishalka med glada ystra hundar
så gott det gjorde i själen
att jag klarade det både mentalt o fysiskt
för det är ju nu så
att man klarar mer än man tror
det gäller bara att komma över den där mentala spärren
några timmar senare
o efter ett par goa telefonsamtal
kändes det lite bättre i mitt smärtfyllda töcken
Stefan som ringde hem o undrade hur jag mådde
o om jag klarade mig själv
det gjorde mig glad
sen ringde väninnan från Stationsallen
o frågade om vi skulle åka på en liten
"fixa några ärenden tur" imorgon
klart som korvspat att jag hänger på då
är ju så förbenat trött på att gå här hemma nu
o suckandes tycka synd om mig själv
så imorgon är jag på banan igen
men lägger ändå in brasklappen
"Hoppas jag ! "
Frid Irene