ändå inte
en helt vanlig torsdag- som i sig är unik
för den kommer aldrig mer igen
en glädjens torsdag-är det
en glädjens torsdag-är det
en livgivande torsdag-
för en liten kille kom till världen i morse
o till den lille killen är jag stolt farmor
det går liksom inte att beskriva stoltheten man känner
för tanken är så hissnande
att tack vare mig så finns den där lille krabaten nu
jag menar
att på grund av att jag gett liv till hans pappa
så får jag nu uppleva undret att se honom födas till världen
likaså att tänka att tack vare eller på grund av Stefan o mig
finns ytterligare 9 människor i livet
där vi var o en är den ena halvan till en numera stor flock
det är den tanken som är så svår att greppa
det är så enormt stort o mäktigt
jag kan bara säga att jag är en stolt farmor
som väntat länge på den här dagen
nu kom den
och det gör mig så ödmjuk o tacksam
för alldeles nära mig
kämpar en mamma för sitt liv just nu
en ojämn kamp där hon är förloraren
hon får aldrig skörda frukterna av sina barn
hon får inte chansen att känna stoltheten
jag upplevde i morse
livet gav henne inte en chans
hon förlorade kampen mot den förbannade cancern
insikten säger åt mig
att ta vara på tiden/dagen
lev livet fullt ut - här o nu
vad gör lite trötthet
över nattvaket som blev följden av ett glatt SMS inatt kl 2
"nu åker vi till BB,,jag hör av mig "
det gjorde den stolte nyblive pappan..
halv sex
o då fanns ytterligare ett barn
i vår numera stora brokiga 5 barn-barns familj
men mitt i glädjeruset
gör det ont--jävligt ont
eftersom jag vet att i en annan stor o brokig familj
kommer det vilken timme som helst att ske tvärtom
jag tänker mitt i glädjeruset att
livet ger o tar
och nån rättvisa i det - finns inte
ljus o värme // Irene
skrivenVilken go & fin liten kille!
Grattis till er alla!
Det finns ingenting som doftar så fantastiskt mysigt (sån där lukt som sätter sej som trygghet i magen) som små bebisar och hundvalpar!
Hoppas den här dagen får förbli en dag för födelse och nytt liv, bara. Varma tankar / Eva