livets storhet...

go-fikade hos min fd.granne Mona idag
vi pratade om livet..döden och ödmjukhet

det var en trevlig stund och tiden gick som vanligt
alldeles för fort...

att vara ödmjuk inför livet och dess storhet
är en självklarhet för mig..
jag tackar varje ny morgon för att jag får
vara en del av den..

att jag fortfarande lever och andas

ta inget för givet..

för att vi alla skall till samma ändstation.. det vet vi
men hur vi förvaltar våra dagar fram till slutet
bestämmer vi helt o hållet själva..

men med ödmjukhet..nyfikenhet och livsglädje kommer man långt
och man får dessutom en trevlig livs-resa

en annan trevlig förväntansfull resa som väntar nu
är att jag äntligen skall bli farmor

glad mormor har jag varit ett tag
och bonus-farmor också
men nu är jag förhoppningsvis farmor i april 2012
det känns stort..ännu ofattbart..

liv kommer -liv går
ja det var sånt vi pratade om idag Mona o jag

hur fort saker o ting kan förändras
bara genom ett enda stannat hjärteslag..

det har hon nyligen upplevt
så även jag på min vandring fram till snart 60

med facit i handen
och med ett ännu oskrivet blad framför mig
försöker jag att summera..addera och dra ifrån..
bara för att behålla de bästa bitarna från min livs-vandring

det borde bli bra om man bara använder
sig av bra råvaror och fina ingredienser
av dem bakar jag en kaka
som smakar gott och som gör gott
som jag gärna delar med mig av

så varsågod..
men bjud gärna tillbaka
jag tar lika tacksamt emot ..  som jag ger

ljus o värme // Irene






















Kommentarer :

#1: Pennelina

Ja, livet är allt för dyrbart att slösa bort :-D



Kramar från mig <3<3<3

skriven
#2: Mona

Tack Irene för en trevlig pratstund. Det värmer alltid med god samvaro i vardagen, så välkommen åter...

skriven

Kommentera inlägget här :